Är du idrottare och har upplevt ett hugg i framsida lår under löpträning, sprint eller spark? Har du fått en motspelares knä mot låret och därefter haft ont, blivit stel eller haft svårt att använda benet normalt? Båda dessa scenarier kan handla om en skada i quadriceps, till exempel en quadricepsruptur.
I den här artikeln går vi igenom typiska symtom vid quadricepsruptur, olika typer av rupturer och hur du bör agera om du misstänker att du har skadat framsida lår.
Anatomi
Quadriceps sitter på framsidan av låret och kallas även den fyrhövdade lårmuskeln. Den består av fyra olika delar: rectus femoris, vastus lateralis, vastus medialis och vastus intermedius.
Framsida lår har som huvuduppgift att sträcka knät. En del av quadriceps, rectus femoris, bidrar även till att böja i höftleden. Dessa funktioner är viktiga i de flesta idrotter, särskilt i aktiviteter som innehåller löpning, acceleration, inbromsning, hopp och sparkmoment, till exempel fotboll.
En skada i quadriceps, mer specifikt en ruptur eller muskelbristning, kan drabba både motionärer och elitidrottare. Skadan är vanligast i idrotter där muskeln utsätts för hög kraft, snabb hastighet eller direkt kontakt.
Rupturer
Det finns olika orsaker till en quadricepsruptur. En vanlig orsak inom fotboll och andra kontaktsporter är ett direkt slag mot låret, till exempel när en spelare får ett knä mot framsida lår vid en tackling. Detta kallas ofta en kontusion eller lårkaka. Om muskeln är spänd när slaget kommer kan skadan bli mer omfattande.
Vid den här typen av våld kan muskeln skadas i olika grad. Ibland sitter skadan främst där smällen träffade, men vid större våld kan även en större del av muskeln påverkas genom blödning, svullnad och reflexmässig spänning.
Ett annat vanligt sätt att drabbas av en ruptur är vid hög belastning, till exempel sprint, skott, hopp eller snabb riktningsförändring. Skadan kan då uppstå när muskeln sträcks samtidigt som den arbetar kraftigt. Den här typen av skada sker ofta i övergången mellan muskel och sena och kan kallas distensionsruptur.
Vid en muskelruptur är skadans storlek och placering avgörande för hur den bör hanteras. En mindre partiell ruptur kräver ofta ett annat upplägg än en större partiell ruptur eller en total ruptur. Skadans omfattning påverkar också hur lång tid det kan ta innan du kan återgå till träning, löpning eller idrott.
När ska man misstänka en quadricepsruptur?
Det finns flera tecken som kan tyda på quadricepsruptur. Det viktigaste är ofta hur smärtan uppstod. Om du upplevde ett plötsligt hugg, en bristningskänsla eller en kraftig smäll vid sprint, spark, snabb start, hopp eller tackling kan det vara tecken på en skada i quadriceps.
Svullnad efteråt kan tyda på blödning i muskulaturen. Andra symtom som kan förekomma är intensiv ömhet i skadeområdet, krampkänsla i muskeln, stelhet, smärta när du försöker använda benet och missfärgning av huden efter några timmar eller dagar.
Vid större partiella rupturer och totala rupturer kan man ibland känna en liten grop eller defekt i muskulaturen. Du kan också få svårt att sträcka knät, gå normalt, gå i trappor eller belasta benet.
Om du har kraftig smärta, snabb svullnad, tydlig svaghet, svårighet att sträcka knät eller inte kan lyfta ett rakt ben från liggande position bör skadan bedömas snabbt. Vid komplett quadricepssenruptur kan förmågan att aktivt sträcka knät vara kraftigt nedsatt, och detta kräver medicinsk bedömning.
Akut hantering
Om du misstänker en quadricepsruptur är det viktigt att agera tidigt för att begränsa blödning, svullnad och smärta. Skadan uppstår ofta under idrott, när genomblödningen i muskeln redan är hög. Därför kan ett snabbt och korrekt omhändertagande ge bättre förutsättningar för vidare rehabilitering.
Avbryt aktiviteten direkt. Fortsätt inte spela, springa eller belasta hårt om du misstänker en bristning. Lägg kompression över skadeområdet så tidigt som möjligt, gärna med elastisk linda. Håll benet i högläge om det går, och använd kyla som smärtlindring. Kylan ska inte läggas direkt mot huden.
Undvik kraftig stretching, massage eller värmebehandling direkt efter skadan, eftersom det kan öka blödningen eller irritationen i området. Det är bättre att låta skadan vila från provocerande belastning i den akuta fasen och få en bedömning av skadeomfanget.
När den akuta hanteringen är gjord bör skadan undersökas grundligt. Hos Limbra kan vi hjälpa dig med klinisk undersökning, ortopediska tester och idrottsmedicinsk bedömning. Syftet är att bedöma hur allvarlig skadan är, om vidare bilddiagnostik behövs och hur du bäst kan komma tillbaka till aktivitet.
Vid misstanke om större ruptur, kraftig funktionsnedsättning eller skada på quadricepssenan kan du behöva hänvisas vidare till läkare, ultraljud eller magnetkameraundersökning.
Prognos
Hur lång tid det tar att återhämta sig efter en quadricepsruptur beror på hur stor skadan är, var den sitter och vilken vävnad som är påverkad. En liten muskelbristning kan läka betydligt snabbare än en större ruptur eller senskada.
Vid mindre partiella rupturer kan rehabiliteringen ibland ta några veckor. Vid större partiella rupturer kan det krävas en längre period, ofta en till två månader eller mer, beroende på symtom, styrka, rörlighet och idrottens krav.
Vid total ruptur, särskilt om quadricepssenan är av eller om knästräckningen är kraftigt påverkad, kan operation behövas. Då kan rehabiliteringen ofta ta flera månader. Exakt tidsram beror på skadans omfattning, behandling, kirurgisk bedömning och hur rehabiliteringen fortskrider.
Det är därför viktigt att få skadan undersökt. En klinisk bedömning, och vid behov ultraljud eller MR, kan ge bättre information om skadans storlek, placering och förväntad återgång till träning eller idrott.
Rehabilitering
Rehabiliteringen efter en quadricepsruptur delas ofta in i flera faser. Målet är att låta vävnaden läka, återfå rörlighet, bygga upp styrka och gradvis förbereda kroppen för de krav den ska tillbaka till.
I den första fasen ligger fokus på att kontrollera smärta, svullnad och belastning. Du får råd om hur mycket du kan belasta, vilka rörelser du bör undvika och hur du kan hålla i gång kroppen utan att förvärra skadan.
I nästa fas arbetar man gradvis med rörlighet och lätt aktivering av muskulaturen. När smärta och svullnad tillåter kan övningarna utvecklas till mer styrka, kontroll och balans. Belastningen ökas stegvis och anpassas efter hur muskeln svarar.
Senare i rehabiliteringen läggs mer fokus på idrottsspecifika moment. Det kan handla om löpning, acceleration, inbromsning, hopp, riktningsförändringar, sparkmoment och andra rörelser som är relevanta för din idrott eller aktivitet.
Hur snabbt du går från en fas till nästa bör styras av funktion, smärta, styrka och rörlighet – inte bara av antal dagar eller veckor sedan skadan. För att minska risken för återfall är det också viktigt att undersöka och träna omkringliggande muskulatur, till exempel höft, bål, säte, hamstrings och vad.
När ska man söka hjälp?
Du bör söka hjälp om du har fått ett hugg, en smäll eller en tydlig bristningskänsla i framsida lår och därefter får smärta, svullnad, blåmärke, nedsatt rörlighet eller svaghet.
Sök bedömning snabbt om du har svårt att gå, inte kan belasta benet normalt, har kraftig svullnad eller misstänker en större ruptur. Vänta inte för länge om du vill tillbaka till idrott, eftersom tidig bedömning och rätt rehabilitering kan minska risken för försämring och återfall.
Du är välkommen till Limbra om du tror att du har drabbats av en quadricepsruptur eller annan skada i framsida lår. Våra terapeuter kan hjälpa dig med undersökning, behandling, rehabiliteringsplan och råd om återgång till träning eller idrott.
Författare
Viktor Nilsen är legitimerad naprapat och verksam vid Limbra Uppsala.
Viktor är utbildad naprapat vid Naprapathögskolan i Stockholm. Han har erfarenhet inom idrotter som fotboll och skidåkning. Vid sidan av arbetet på kliniken i Uppsala har Viktor även arbetat med Sirius Innebandy och varit naprapat åt Svenska Cykelförbundet.
Referenser
Balius R, Maestro A, Pedret C, et al. Central aponeurosis tears of the rectus femoris: practical sonographic prognosis. British Journal of Sports Medicine. 2009;43:818–824.
Ishøi L, Krommes K, Husted RS, Juhl CB, Thorborg K. Diagnosis, prevention and treatment of common lower extremity muscle injuries in sport – grading the evidence: a statement paper commissioned by the Danish Society of Sports Physical Therapy (DSSF). British Journal of Sports Medicine. 2020;54(9):528–537.
Cross TM, Gibbs N, Houang MT, Cameron M. Acute quadriceps muscle strains: magnetic resonance imaging features and prognosis. American Journal of Sports Medicine. 2004 Apr-May;32(3):710–719.
1177 Vårdguiden. Muskelbristning.
Kary JM. Diagnosis and management of quadriceps strains and contusions. Current Reviews in Musculoskeletal Medicine. 2010;3(1–4):26–31.
