Symptom
Vanliga tecken är smärta på utsidan av knät, besvär efter viss löpsträcka samt värk vid backar eller trappor.
Vanliga tecken är smärta på utsidan av knät, besvär efter viss löpsträcka samt värk vid backar eller trappor.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Vi hittar orsaken till löparknät och kombinerar manuell behandling, stötvåg och löpspecifik rehab.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Löparknä, även kallat iliotibialt bandsyndrom eller ITBS, är ett vanligt belastningsrelaterat besvär som ger smärta på utsidan av knät. Typiskt uppkommer smärtan efter en viss löpsträcka och minskar när aktiviteten avbryts. IT-bandet är en kraftig bindvävsstruktur som löper från höft- och sätesområdet ned längs utsidan av låret och fäster mot underbenet. Det samarbetar med sätesmuskler och tensor fascia latae för att stabilisera höft och knä vid enbensbelastning.
Nyare forskning betonar att smärtan sannolikt beror på kompression och irritation i mjukdelar under bandet snarare än enkel friktion. Besvären är vanliga hos löpare men kan också uppstå vid cykling, vandring, trappgång eller annan uthållig belastning. Det handlar sällan om en enskild orsak, utan om en kombination av träningsdos, rörelsemönster, styrka och återhämtning.
En skarp, molande eller brännande smärta på knäts utsida som kan vara svår att exakt lokalisera, och som ibland upplevs lite framåt, bakåt eller uppåt från knäts yttersida.
Smärtan börjar diskret och tilltar ju längre du springer. Den tenderar att komma vid ungefär samma distans varje gång och minskar eller försvinner när löpningen avbryts.
Nedförsbackar, trappor och utförslöpning är ofta mer provocerande än plan mark, eftersom knäböjningsvinkeln och belastningsprofilen förändras.
Besväret är tydligt belastningsrelaterat och ger sig vanligtvis snabbt när du stannar, men återkommer så fort aktiviteten återupptas på en viss intensitetsnivå.
Tryck mot utsidan av knät kan ge ömhet, och ibland upplevs stramhet, knäppningar eller irritation i hela området längs lårbenets utsida.
Löparknä ger oftast belastningsrelaterad smärta på utsidan av knät. Det är vanligt hos löpare men kan även förekomma vid cykling, vandring, trappor eller arbete med upprepad knäbelastning. Besvären kommer ofta efter en viss sträcka eller tid och minskar när aktiviteten avbryts. Vanliga bidragande faktorer är snabb ökning av träningsmängd, backar, bristande återhämtning, nedsatt styrka eller kontroll i höft och knä, fotens funktion samt ensidig belastning. Behandlingen handlar ofta om att minska provocerande belastning tillfälligt, bygga kapacitet och återgå stegvis.
Löparknä kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Att snabbt springa mer, lägga till fler backar, snabbare pass, byte av underlag eller otillräcklig återhämtning gör att vävnaden kring IT-bandet belastas mer än den hinner anpassa sig. Förändringar i träningsdos är en av de vanligaste utlösande faktorerna.
Nedsatt styrka eller kontroll i sätesmuskler och höftabduktorer innebär att knäts position under enbensbelastning kan förändras, vilket ökar kraven på IT-bandet och strukturerna runt knäts utsida. Även cykelinställning, löpteknik och fotens funktion kan påverka belastningsfördelningen.
Begränsad rörlighet i höftleden eller fotleden kan förändra hur hela benets rörelsekedja fungerar under löpning. Stela höftflexorer, nedsatt dorsiflexion i fotleden eller svag bålstabilitet kan alla bidra till att IT-bandet och omgivande mjukdelar belastas ogynnsamt.
Löparknä är en typisk överbelastningsskada, och hos oss på Limbra är du i trygga händer oavsett profession – våra fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer behandlar alla besväret. Vi börjar med en noggrann undersökning av löpsteg, styrka och rörlighet i hela benet för att hitta den bakomliggande orsaken – inte bara den ömma punkten på utsidan av knät. Vid behov kan besväret utredas med diagnostiskt ultraljud för att fastställa diagnosen och gradera skadan. När vi vet vad som driver besväret väljer vi rätt tekniker. Med ledbehandling – manipulation/justering och mobilisering – förbättrar vi rörligheten i knä, höft och angränsande leder så att belastningen fördelas jämnare. Spänd muskulatur och det irriterade iliotibialbandet behandlar vi med mjukdelsbehandling och massage samt triggerpunktsbehandling och dry needling, och med riktad fascia- och bindvävsbehandling löser vi upp det stela iliotibialbandet och den omgivande vävnaden. Vid segdragna besvär använder vi stötvågsbehandling, fokuserad eller radiell, som stimulerar läkning i den överbelastade vävnaden. Är det den upprepade belastningen som är problemet kan en ortopedtekniker anpassa fotbäddar för löpningen. Den avgörande delen är den löpspecifika rehab vi bygger upp – individuellt anpassad rehabiliterings- och styrketräning som stärker säte, höft och lår så att du tål högre löpbelastning utan att besväret återkommer. Vi trappar upp träningen i takt med att knät svarar. Boka tid hos Limbra så får du en plan som tar dig tillbaka till löpningen – starkare än innan.
Våra naprapater behandlar det irriterade iliotibialbandet effektivt med mjukdelsbehandling, fascia- och bindvävsbehandling, triggerpunktsbehandling, dry needling och stötvågsbehandling vid sen-/senfästesbesvär.
Våra fysioterapeuter får dig att tåla högre löpbelastning utan återfall med löpspecifik styrketräning för säte, höft och lår.
Våra kiropraktorer förbättrar belastningsfördelningen i benet med ledbehandling – manipulation/justering och mobilisering av knä och höft.
Välj en övning som passar din nivå. Avbryt om smärtan ökar tydligt eller känns fel.
Ta hjälp om smärtan på utsidan av knät inte ger med sig.
Limbra har kliniker i hela Sverige och du behöver ingen remiss för att boka tid. Hitta en klinik nära dig:
Kliniker på fler orter i SverigePå samtliga kliniker finns både naprapater, fysioterapeuter och kiropraktorer. Vill du veta vad en behandling kostar hittar du våra priser per klinik.
Det beror på hur smärtan beter sig. Om smärtan är tydlig, ökar under passet eller gör att du ändrar löpsteget är det ofta klokt att avbryta och justera belastningen. Att pressa igenom återkommande smärta kan göra besvären mer långdragna. Om du kan springa kort och lätt med låg smärta som inte ökar efteråt kan det ibland ingå i en plan, men mängd, fart och underlag behöver styras. En terapeut kan hjälpa dig hitta en rimlig nivå.
Smärta på utsidan av knät vid löpning kan bero på att området kring IT-bandet och utsidan av lårbenet belastas mer än det tolererar. Det kan ske efter ökad träningsmängd, mer backar, snabbare pass, ensidigt underlag eller otillräcklig återhämtning. Höft- och sätesstyrka, knäkontroll, fotens funktion och löpteknik kan också påverka hur krafterna fördelas. Eftersom flera faktorer ofta samverkar är det bra att inte bara fokusera på en enskild muskel eller enbart på skor.
I Sverige används löparknä oftast för iliotibialt bandsyndrom, alltså smärta på utsidan av knät kopplad till IT-bandet. På engelska kan "runner's knee" ibland användas bredare och syfta på olika knäbesvär hos löpare, bland annat främre knäsmärta kring knäskålen. Det kan därför bli förvirring mellan begreppen. Om din smärta sitter tydligt på utsidan och kommer efter en stunds löpning passar det ofta med det som på svenska kallas löparknä, men en bedömning behövs vid osäkerhet.
Stretching och foam rolling kan ge tillfällig lindring för vissa, särskilt om musklerna runt höft och lår känns spända. Själva IT-bandet är dock en mycket kraftig bindvävsstruktur och förändras sannolikt inte snabbt av rullning eller stretching. Därför bör det inte vara den enda åtgärden. Ofta behövs även belastningsstyrning, styrketräning och gradvis återgång till löpning. Om stretching provocerar smärtan eller gör området mer irriterat bör den anpassas eller pausas.
Bra övningar beror på vad som begränsar dig, men ofta ingår styrka och kontroll för säte, höft, lår, knä och fot. Exempel kan vara höftlyft, sidogång med band, kontrollerade knäböj, step-up, utfall, enbensbalans och tåhävningar. Senare kan tyngre styrka och löpspecifika moment läggas till. Övningarna bör doseras så att de inte ger kraftig eller ökande smärta på utsidan av knät. Det viktigaste är progressionen över tid, inte en enskild "magisk" övning.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
