Symptom
Vanliga tecken är smärta under knäskålen, värk vid hopp eller löpning samt stelhet efter sittande.
Vanliga tecken är smärta under knäskålen, värk vid hopp eller löpning samt stelhet efter sittande.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Vi behandlar den överbelastade patellarsenan med manuell terapi, stötvåg och tung, långsam rehab.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Hopparknä är ett vanligt namn på patellarsenstendinopati – besvär från patellasenan, senan som förbinder knäskålens nedre pol med skenbenet. Senan är en central del av sträckapparaten i knät: quadricepsmusklerna i framsida lår fäster via knäskålen och patellasenan, och vid hopp, landning, löpning, knäböj och trappgång utsätts senan för stora krafter. När belastningen under en period är högre än vad senan hinner anpassa sig till kan den bli irriterad och smärtkänslig.
Besvären är vanliga hos personer som utövar idrotter med många hopp och landningar – volleyboll, basket, fotboll, innebandy, padel och friidrott – men förekommer även hos motionärer och gymtränande som ökat belastningen snabbt. Smärtan sitter typiskt mycket specifikt strax under knäskålen och kan pekas ut med ett finger. Den brukar följa ett belastningsmönster: börjar ofta efter träning, kan med tid uppstå under aktivitet, och kan i mer uttalat skede även påverka trappgång och resning från stol.
Det mest karaktäristiska symtomet är en lokal, punkt-utpekbar smärta precis under knäskålens nedre kant, där patellasenan fäster. Smärtan kan kännas som en ömhet, ett tryck, en brännande känsla eller ett hugg vid belastning. Platsen är tydlig och stämmer väl överens från person till person.
Aktiviteter som belastar framsida lår hårt – hopp, landning, sprint, intervaller, djupa knäböj och snabba stopp – provocerar smärtan. Backträning och hårt underlag ökar belastningen på senan ytterligare. I tidigt skede kommer smärtan ofta efter träning snarare än under.
Stelhet och ömhet framtill i knät när du reser dig efter längre stillasittande, till exempel efter en bilresa, en filmkväll eller i samband med uppvärmning, är ett vanligt kännetecken. Stelhetskänslan kan lätta något efter att kroppen kommit igång.
Vid direkt palpation över patellasenan är området ofta tydligt ömt. En del upplever att senan känns tjockare än på den friska sidan. Ömheten bekräftar att senan är involverad, men graden av ömhet korrelerar inte alltid med besvärens svårighetsgrad.
Trappgång, att resa sig från låga stolar eller säten och knäböj med djupare vinkel kan vara provocerande moment, framför allt vid mer uttalade besvär. Det speglar att belastningen på patellasenan ökar när knät böjs mot 90 grader och framsida lår arbetar i ett mekaniskt ogynnsamt läge.
Typiska besvär är lokal smärta under knäskålen, ömhet över patellasenan och smärta vid hopp, landning, löpning, trappor eller knäböj. Ofta känns det stelt vid igångsättning efter vila. Besvären kan vara milda i början och mest komma efter aktivitet, men kan med tiden kännas både under aktivitet och i vardagen.
Senor anpassar sig långsammare än muskler. Det är möjligt att känna sig stark i benen och ändå ha en sena som inte hunnit anpassa sig till ökad träningsdos, fler hopp, hårdare underlag eller nya övningar. Besvären kommer typiskt smygande efter en period av ökad motivation, försäsong, cuphelger eller ny träningsform. Otillräcklig återhämtning, täta pass och hög total belastning är centrala bidragande faktorer.
Hur krafter fördelas i hela benet vid hopp och löpning påverkar belastningen på patellasenan. Nedsatt fotledsrörlighet, stramhet i vadmuskulaturen, sämre kontroll i höft och säte, eller ändrat stepmönster kan alla öka de repetitiva krafterna på senan. Styrka i framsida lår är nödvändig men behöver kombineras med god kontroll och rörlighet i hela kedjan.
Strama höftböjare, stram tractus iliotibialis och begränsad rörlighet i höftleden kan öka dragkrafterna i knäets sträckapparat. Skor, underlag och tekniska faktorer vid hopp och landning spelar in. Faktorer som sömn, återhämtning och allmän stressnivå påverkar senans och kroppens förmåga att hantera belastning.
Hopparknä är en senöverbelastning i patellarsenan. Här på Limbra arbetar naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter, och alla kan hjälpa dig med besväret. Vi inleder med en noggrann undersökning av knä, höft och ländrygg samt din belastning för att hitta orsaken bakom senans irritation. Vid behov kan besväret utredas med diagnostiskt ultraljud för att fastställa diagnosen och gradera skadan. Utifrån fyndet sätter vi in rätt kombination av tekniker. Med ledbehandling – manipulation/justering och mobilisering – optimerar vi funktionen i knä och angränsande leder så att kraften fördelas rätt över senan. Spänd lårmuskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling och massage samt triggerpunktsbehandling och dry needling för att minska drag och smärta i seninfästningen. Vid långdragen sensmärta använder vi stötvågsbehandling, fokuserad eller radiell, som är väl beprövad vid senbesvär och stimulerar läkning i vävnaden. Om fotens belastning påverkar knät kan en ortopedtekniker anpassa fotbäddar som fördelar kraften bättre. Ryggraden i behandlingen är den tunga, långsamma rehab vi styr – individuellt anpassad rehabiliterings- och styrketräning med gradvis ökande belastning på senan, som bygger upp dess bärkraft och gör dig tålig mot hopp och löpning igen. Vi väljer teknik utifrån din orsak och trappar upp i lagom takt. Boka tid hos Limbra så lägger vi upp en plan som gör knät starkt och smärtfritt på sikt.
Våra naprapater minskar drag och stimulerar läkning i seninfästningen med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling, dry needling och stötvågsbehandling vid sen-/senfästesbesvär.
Våra fysioterapeuter bygger upp patellarsenans bärkraft och tålighet med individuellt anpassad, gradvis ökande styrketräning.
Våra kiropraktorer optimerar hur kraften fördelas över senan med ledbehandling – manipulation/justering och mobilisering av knä och angränsande leder.
Välj en övning som passar din nivå. Avbryt om smärtan ökar tydligt eller känns fel.
Sök hjälp om smärtan under knäskålen håller i sig.
Limbra har kliniker i hela Sverige och du behöver ingen remiss för att boka tid. Hitta en klinik nära dig:
Kliniker på fler orter i SverigePå samtliga kliniker finns både naprapater, fysioterapeuter och kiropraktorer. Vill du veta vad en behandling kostar hittar du våra priser per klinik.
Hopparknä är ett vanligt namn på smärta från patellasenan, senan under knäskålen. Besvären uppstår ofta när senan utsätts för mer belastning än den hinner anpassa sig till, exempelvis vid hopp, landningar, löpning, snabba riktningsförändringar eller tung styrketräning. Smärtan brukar sitta lokalt precis under knäskålen och kan kännas vid aktivitet, efter träning eller när du kommer igång efter vila.
Typiskt för hopparknä är en ganska tydlig punktömhet under knäskålen och smärta vid aktiviteter där framsida lår belastas mycket, som hopp, knäböj, trappor och löpning. Men flera andra besvär kan likna hopparknä, till exempel patellofemorala besvär, Schlatterrelaterad smärta, meniskbesvär eller irritation i andra strukturer. Om du är osäker, om knät svullnar eller om smärtan uppstod vid ett trauma är det klokt att boka en bedömning.
Total vila kan minska smärtan tillfälligt, men räcker sällan som enda strategi eftersom senan behöver byggas upp igen. Ofta är det bättre att minska eller pausa de mest provocerande momenten, som många hopp eller intensiva löppass, och ersätta med belastning som knät tolererar. En terapeut kan hjälpa dig att hitta rätt nivå så att du inte gör för mycket, men heller inte undviker all belastning för länge.
Övningar behöver anpassas efter smärtnivå och träningsbakgrund. Vanliga delar i rehab är kontrollerad styrketräning för framsida lår, säte, höft och vad, till exempel statiska knähållningar, långsamma knäböjsvarianter, benpress, utfall eller tåhävningar. I senare fas kan hopp- och landningsövningar läggas till gradvis. Det viktiga är doseringen: rätt övning kan bli fel om den görs för tungt, för ofta eller för snabbt i processen.
Många kan fortsätta träna, men ofta med justeringar. Du kan behöva minska mängden hopp, sprint, matcher, djupa knävinklar eller pass på hårt underlag under en period. Alternativ träning som cykel, överkroppsstyrka eller anpassad styrka kan ibland fungera bättre. En praktisk tumregel är att smärtan inte bör öka tydligt under passet eller ge en markant försämring dagen efter, men individuell bedömning är bäst.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
