Symptom
Vanliga tecken är smärta under knäskålen, värk vid hopp eller löpning samt stelhet efter sittande.
Vanliga tecken är smärta under knäskålen, värk vid hopp eller löpning samt stelhet efter sittande.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Hopparknä behandlar vi effektivt med tung, långsam styrketräning för knästrecksenan, kompletterad med manuell behandling och stötvåg.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Hopparknä är ett vanligt namn på patellarsenstendinopati – besvär från patellasenan, senan som förbinder knäskålens nedre pol med skenbenet. Senan är en central del av sträckapparaten i knät: quadricepsmusklerna i framsida lår fäster via knäskålen och patellasenan, och vid hopp, landning, löpning, knäböj och trappgång utsätts senan för stora krafter. När belastningen under en period är högre än vad senan hinner anpassa sig till kan den bli irriterad och smärtkänslig.
Besvären är vanliga hos personer som utövar idrotter med många hopp och landningar – volleyboll, basket, fotboll, innebandy, padel och friidrott – men förekommer även hos motionärer och gymtränande som ökat belastningen snabbt. Smärtan sitter typiskt mycket specifikt strax under knäskålen och kan pekas ut med ett finger. Den brukar följa ett belastningsmönster: börjar ofta efter träning, kan med tid uppstå under aktivitet, och kan i mer uttalat skede även påverka trappgång och resning från stol.
Det mest karaktäristiska symtomet är en lokal, punkt-utpekbar smärta precis under knäskålens nedre kant, där patellasenan fäster. Smärtan kan kännas som en ömhet, ett tryck, en brännande känsla eller ett hugg vid belastning. Platsen är tydlig och stämmer väl överens från person till person.
Aktiviteter som belastar framsida lår hårt – hopp, landning, sprint, intervaller, djupa knäböj och snabba stopp – provocerar smärtan. Backträning och hårt underlag ökar belastningen på senan ytterligare. I tidigt skede kommer smärtan ofta efter träning snarare än under.
Stelhet och ömhet framtill i knät när du reser dig efter längre stillasittande, till exempel efter en bilresa, en filmkväll eller i samband med uppvärmning, är ett vanligt kännetecken. Stelhetskänslan kan lätta något efter att kroppen kommit igång.
Vid direkt palpation över patellasenan är området ofta tydligt ömt. En del upplever att senan känns tjockare än på den friska sidan. Ömheten bekräftar att senan är involverad, men graden av ömhet korrelerar inte alltid med besvärens svårighetsgrad.
Trappgång, att resa sig från låga stolar eller säten och knäböj med djupare vinkel kan vara provocerande moment, framför allt vid mer uttalade besvär. Det speglar att belastningen på patellasenan ökar när knät böjs mot 90 grader och framsida lår arbetar i ett mekaniskt ogynnsamt läge.
Typiska besvär är lokal smärta under knäskålen, ömhet över patellasenan och smärta vid hopp, landning, löpning, trappor eller knäböj. Ofta känns det stelt vid igångsättning efter vila. Besvären kan vara milda i början och mest komma efter aktivitet, men kan med tiden kännas både under aktivitet och i vardagen.
Senor anpassar sig långsammare än muskler. Det är möjligt att känna sig stark i benen och ändå ha en sena som inte hunnit anpassa sig till ökad träningsdos, fler hopp, hårdare underlag eller nya övningar. Besvären kommer typiskt smygande efter en period av ökad motivation, försäsong, cuphelger eller ny träningsform. Otillräcklig återhämtning, täta pass och hög total belastning är centrala bidragande faktorer.
Hur krafter fördelas i hela benet vid hopp och löpning påverkar belastningen på patellasenan. Nedsatt fotledsrörlighet, stramhet i vadmuskulaturen, sämre kontroll i höft och säte, eller ändrat stepmönster kan alla öka de repetitiva krafterna på senan. Styrka i framsida lår är nödvändig men behöver kombineras med god kontroll och rörlighet i hela kedjan.
Strama höftböjare, stram tractus iliotibialis och begränsad rörlighet i höftleden kan öka dragkrafterna i knäets sträckapparat. Skor, underlag och tekniska faktorer vid hopp och landning spelar in. Faktorer som sömn, återhämtning och allmän stressnivå påverkar senans och kroppens förmåga att hantera belastning.
Hopparknä är en överbelastning av senan under knäskålen och är vanligt i idrotter med mycket hopp och snabba riktningsändringar. Smärtan sitter tydligt avgränsad under knäskålen och ökar med belastningen. Vi börjar med en noggrann undersökning för att skilja hopparknä från andra orsaker till smärta framtill i knät, och vid behov använder vi diagnostiskt ultraljud för att se senan.
Spänd muskulatur i lår och vad behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling, och funktionen i knä, höft och fot förbättrar vi med mobilisering och manipulation. Vid långdragna besvär kan stötvågsbehandling vara ett komplement, och för fotbäddar samarbetar vi med våra ortopedtekniker.
Det viktigaste är styrketräning med tung, långsam och gradvis ökande belastning på senan, och en plan för hur du doserar hopp och matcher under tiden. Vi följer upp och stegrar träningen efter hur senan svarar, tills du klarar idrottens krav.
I en randomiserad studie förbättrades både tung, långsam styrketräning och excentrisk träning vid hopparknä, men tung, långsam styrketräning hade god effekt både på kort och lång sikt, medan kortisoninjektion bara hjälpte på kort sikt (Kongsgaard et al., 2009). Behandlingen bör inriktas på att gradvis bygga upp senans och benets belastningstålighet, och att förlita sig på passiv behandling eller för snäva tidsramar är vanliga fallgropar (Malliaras et al., 2015).
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater behandlar muskulaturen kring knät och lägger upp en belastningsplan som gör att du kan fortsätta träna anpassat.
Våra fysioterapeuter leder den tunga, långsamma styrketräningen för knästrecksenan och den gradvisa återgången till hopp och idrott.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i knä, höft och fot så att belastningen på senan fördelas bättre.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Välj en övning som passar din nivå. Avbryt om smärtan ökar tydligt eller känns fel.
Sök hjälp om smärtan under knäskålen håller i sig.
Hopparknä är ett vanligt namn på smärta från patellasenan, senan under knäskålen. Besvären uppstår ofta när senan utsätts för mer belastning än den hinner anpassa sig till, exempelvis vid hopp, landningar, löpning, snabba riktningsförändringar eller tung styrketräning. Smärtan brukar sitta lokalt precis under knäskålen och kan kännas vid aktivitet, efter träning eller när du kommer igång efter vila.
Typiskt för hopparknä är en ganska tydlig punktömhet under knäskålen och smärta vid aktiviteter där framsida lår belastas mycket, som hopp, knäböj, trappor och löpning. Men flera andra besvär kan likna hopparknä, till exempel patellofemorala besvär, Schlatterrelaterad smärta, meniskbesvär eller irritation i andra strukturer. Om du är osäker, om knät svullnar eller om smärtan uppstod vid ett trauma är det klokt att boka en bedömning.
Total vila kan minska smärtan tillfälligt, men räcker sällan som enda strategi eftersom senan behöver byggas upp igen. Ofta är det bättre att minska eller pausa de mest provocerande momenten, som många hopp eller intensiva löppass, och ersätta med belastning som knät tolererar. En terapeut kan hjälpa dig att hitta rätt nivå så att du inte gör för mycket, men heller inte undviker all belastning för länge.
Övningar behöver anpassas efter smärtnivå och träningsbakgrund. Vanliga delar i rehab är kontrollerad styrketräning för framsida lår, säte, höft och vad, till exempel statiska knähållningar, långsamma knäböjsvarianter, benpress, utfall eller tåhävningar. I senare fas kan hopp- och landningsövningar läggas till gradvis. Det viktiga är doseringen: rätt övning kan bli fel om den görs för tungt, för ofta eller för snabbt i processen.
Många kan fortsätta träna, men ofta med justeringar. Du kan behöva minska mängden hopp, sprint, matcher, djupa knävinklar eller pass på hårt underlag under en period. Alternativ träning som cykel, överkroppsstyrka eller anpassad styrka kan ibland fungera bättre. En praktisk tumregel är att smärtan inte bör öka tydligt under passet eller ge en markant försämring dagen efter, men individuell bedömning är bäst.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
