Symptom
Vanliga tecken är smärta vid vridning i knät, låsning eller upphakning samt svullnad efter belastning.

Vanliga tecken är smärta vid vridning i knät, låsning eller upphakning samt svullnad efter belastning.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Meniskskador behandlar vi effektivt med individuellt anpassad träning, ledbehandling och mjukdelsbehandling för knä, lår och höft.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Menisken är en halvmåneformad broskstruktur inuti knäleden. Varje knä har två menisker – en på insidan (medial) och en på utsidan (lateral) – som ligger mellan lårben och skenben. De fördelar belastning, bidrar till stötdämpning och ger stabilitet vid gång, löpning och vridning.
En akut meniskskada uppstår ofta när foten är fast i marken och kroppen roterar över knät, till exempel i fotboll, handboll, padel eller skidåkning. Smärtan kan komma direkt eller märkas tydligare efter ett par timmar när knät svullnar. En degenerativ meniskskada uppkommer mer gradvis, ofta utan tydligt trauma, när vävnaden blivit känsligare med ålder eller långvarig belastning. Båda varianterna ger smärta, stelhet och nedsatt funktion, men graden varierar stort.
En typisk känsla är djup smärta på insidan eller utsidan av knäleden när knät vrids eller belastas. Det gör ont vid rörelser som att gå i trappor, sitta på huk eller när du reser dig från en stol.
Knät kan kännas som att det hakar upp sig, knäpper eller klickar under rörelse. En verklig mekanisk låsning, där knät inte kan sträckas ut trots försök, är mer allvarlig och bör bedömas skyndsamt.
Knät svullnar efter aktivitet, ibland direkt och ibland under natten efter en ansträngande dag. Svullnaden tyder på att leden är irriterad och behöver avlastning.
Djupböjning av knät – vid huksittande, trädgårdsarbete eller belastande knäböj – är ofta besvärlig och framkallar eller förstärker smärtan.
Knät kan kännas opålitligt, ge vika eller upplevas som svagt, särskilt vid sidorörelser eller snabba riktningsförändringar.
Smärta på insidan eller utsidan av knät, svullnad, stelhet, ömhet i ledspringan, obehag vid vridning, svårighet att böja djupt och känsla av upphakning kan förekomma vid meniskbesvär. Symptomen kan variera mycket. Vissa kan gå relativt normalt men får ont vid trappa, knäböj eller idrott, medan andra har svårt att belasta direkt efter en skada.
Otillräcklig återhämtning, snabba ökningar i träningsmängd och upprepade belastningar kan göra meniskvävnaden mer sårbar. När belastningen överstiger vad strukturen klarar kan irritation och skada uppstå även utan ett tydligt trauma.
Menisken är mest utsatt när knät är böjt och samtidigt utsätts för ett vridmoment, till exempel när foten är planterad och kroppen roterar. Den mediala menisken är extra sårbar vid sidokrafter och vridning, den laterala vid djupböjning och snabba riktningsförändringar.
Svaga lårmuskulaturer, nedsatt höft- och bålkontroll, begränsad rörlighet i fotled eller höft kan förändra hur krafter fördelas genom knäleden och öka belastningen på menisken.
Med åren förändras meniskens kollagenstruktur och vattenhalt, vilket gör vävnaden mindre tålig. Degenerativa meniskförändringar kan ge symtom vid till synes ringa belastning och behöver inte innebära att knät är allvarligt skadat.
En meniskskada kan uppstå akut vid en vridning eller komma gradvis, särskilt efter 40 års ålder när menisken blir mer sliten. Vi börjar med en noggrann undersökning av knät för att bedöma typ av skada och utesluta att andra strukturer bidrar. Om knät låser sig ofta eller svullnar kraftigt hänvisar vi till ortoped.
Rörligheten i knä och angränsande leder förbättrar vi med mobilisering och manipulation, och spänd muskulatur runt knä, lår och höft behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling. Det minskar smärtan och gör det lättare att belasta knät.
Kärnan är rehabilitering: styrke- och kontrollträning för lår och säte som stegras efter vad knät tål. Vi följer upp hur knät svarar och justerar programmet längs vägen.
Vid degenerativa meniskskador hos medelålders gav handledd träning likvärdiga resultat som titthålsoperation efter två år, och träningsgruppen blev dessutom starkare i låren (Kise et al., 2016). En internationell riktlinje avråder därför från artroskopi vid degenerativa knäbesvär och meniskskador och rekommenderar konservativ behandling (Siemieniuk et al., 2017).
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater behandlar knät och den omgivande muskulaturen manuellt och lägger upp träning som bygger styrka och kontroll.
Våra fysioterapeuter leder den stegvisa rehabiliteringen med styrke-, balans- och kontrollträning för knä, lår och höft.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i knä, höft och fot med mobilisering och manipulation och ger dig övningar att fortsätta med.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterLetar du efter en annan ort?
Hitta din klinikUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Vissa tecken vid en meniskskada bör bedömas snart.
En meniskskada kan kännas som en djup smärta i knäleden, ofta på insidan eller utsidan av knät. Många beskriver smärta vid vridning, huksittande, trappor eller när knät böjs djupt. Svullnad, stelhet, klickljud, upphakning och en känsla av att knät inte går att lita på kan också förekomma. Symptomen varierar mycket och liknande besvär kan komma från andra strukturer i knät. Därför är en undersökning viktig om besvären inte snabbt går åt rätt håll.
Vissa lindrigare meniskbesvär kan förbättras utan operation, särskilt om knät inte låser sig och belastningen anpassas klokt. Kroppens läkningsförmåga varierar beroende på skadans typ, placering, ålder, cirkulation i vävnaden och hur knät belastas. Även när själva meniskförändringen finns kvar kan symptomen minska och funktionen bli god med rehabilitering. Om knät fortsätter svullna, hakar upp sig eller inte klarar vardagsbelastning bör du låta någon bedöma det.
Inte alltid. Många meniskbesvär behandlas först med belastningsanpassning och rehabilitering. Operation kan bli aktuellt i vissa fall, till exempel vid större skador, tydliga mekaniska problem eller kvarstående besvär där läkare och ortoped bedömer att kirurgi är lämpligt. Vid degenerativa meniskförändringar är rehabilitering ofta en viktig del av behandlingen. Hos Limbra kan vi hjälpa dig att förstå din funktion och stötta träningen, men beslut om operation tas inom sjukvården.
Avbryt den aktivitet som provocerade skadan och undvik att vrida eller djupbelasta knät i början. Försök hålla igång försiktig rörelse inom det som känns acceptabelt och belasta bara så mycket som knät tolererar. Om knät svullnar kraftigt, du inte kan stödja, har mycket ont eller inte kan sträcka ut knät bör du söka vård skyndsamt. Om symptomen är mildare men kvarstår kan en klinisk bedömning hjälpa dig att lägga upp rätt nivå på vardag och träning.
Nej. En känsla av låsning eller upphakning kan bero på menisken, men också på svullnad, smärthämning, muskelspänning, broskbesvär eller andra knäproblem. En verklig mekanisk låsning, där knät inte går att räta ut eller böja trots försök, bör bedömas skyndsamt. Om det mer handlar om att knät känns stelt eller stoppar på grund av smärta kan orsaken vara mindre dramatisk, men det är ändå klokt att undersöka om besvären återkommer eller begränsar dig.
Den här artikeln är faktagranskad och kvalitetssäkrad av en av våra terapeuter för att säkerställa att innehållet är aktuellt, korrekt och i linje med gällande kunskap.
Skriven och faktagranskad av

Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
iVi uppdaterar källorna löpande för att säkerställa att informationen är aktuell.
För att ge bästa möjliga upplevelse använder vi tekniker som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. Genom att samtycka till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Att inte samtycka eller återkalla samtycke kan påverka vissa funktioner negativt.