Symptom
Vanliga tecken är smärta vid aktivitet, stelhet efter vila, ömhet i ett tydligt område, nedsatt prestation och återkommande besvär när belastningen ökar.
Vanliga tecken är smärta vid aktivitet, stelhet efter vila, ömhet i ett tydligt område, nedsatt prestation och återkommande besvär när belastningen ökar.
Orsaken kan vara för snabb träningsökning, monotont arbete, bristande återhämtning, svaghet, stelhet, teknikförändringar eller ogynnsamma rörelsemönster.
Belastningsskador behandlar vi effektivt med manuell behandling, stötvåg vid seglivade besvär och träning som höjer vävnadens tålighet.
Sök hjälp om smärtan ökar, inte går över med anpassning, begränsar vardagen eller om du får svullnad, kraftnedsättning, domningar, feber eller nattlig smärta.
Belastningsskador är ett samlingsnamn för besvär som uppstår när en del av kroppen belastas mer, oftare eller mer ensidigt än den klarar av just då. Det kan gälla muskler, senor, senfästen, slemsäckar, leder, benhinnor eller annan stödjevävnad. En akut skada ger ofta smärta som kommer plötsligt vid ett fall eller en vridning. Belastningsskador utvecklas i stället vanligen gradvis: många märker först en molande känsla, stelhet eller lokal ömhet som försvinner när kroppen blir varm. Senare kommer besvären tillbaka snabbare och sitter i längre.
Problemet uppstår ofta när balansen mellan belastning och återhämtning rubbas. Det kan handla om att träningsmängden ökar för snabbt, att arbetsuppgifter upprepas på samma sätt under lång tid, att sömnen är otillräcklig, eller att rörlighet, styrka och koordination inte räcker för den aktuella aktiviteten. Samma typ av belastning kan därför vara helt rimlig för en person men för mycket för en annan. Det beror på tidigare skador, träningsbakgrund, arbetsmiljö och allmän fysisk kapacitet.
Smärtan börjar ofta som en molande eller skarp känsla vid en viss aktivitet, till exempel löpning, lyft, grepparbete eller arbete över axelhöjd. Med tiden kan den komma tidigare, bli tydligare och sitta kvar längre efter belastning.
Stelhet och ömhet märks ofta på morgonen eller efter stillasittande. Områden som hälsena, fot, knä, höft, rygg, nacke eller axel kan kännas tröga i början, för att sedan mjukna när du kommer igång.
Belastningsskador kan påverka hur kroppen fungerar i aktivitet. Du kan märka svagare grepp, kortare steg, sämre stabilitet eller att en axel snabbt blir trött. Träning och arbete kan kräva mer ansträngning än tidigare.
Besvären sitter ofta där belastningen är störst, till exempel i en sena, ett senfäste, underben, fot, axel eller ländrygg. Området kan vara tryckömt, kännas irriterat eller svullna efter aktivitet.
Ett vanligt mönster är att besvären lugnar sig vid vila men återkommer när du ökar träning, arbete eller vardagsbelastning igen. Det kan tyda på att belastningen behöver trappas upp mer gradvis.
Belastningsskador kan ge olika symtom beroende på vävnad, kroppsdel och vilken aktivitet som provocerar besvären. Smärta som ökar snabbt, tydlig svullnad, rodnad, värmeökning eller allmän sjukdomskänsla bör bedömas av vården. Detsamma gäller besvär som inte följer ett vanligt belastningsmönster eller inte förbättras trots anpassning.
Belastningsskador har sällan en enda orsak. Ofta handlar det om en kombination av träningsdos, arbetsbelastning, återhämtning, teknik, styrka, rörlighet och tidigare skador. Därför behöver både den irriterade vävnaden och helheten runt belastningen bedömas.
När träningsmängd, intensitet eller underlag ändras snabbt kan senor, muskelfästen och benvävnad reagera innan de hunnit anpassa sig. Det kan till exempel ske vid fler löppass, tyngre styrketräning, nya skor eller en ny idrottsrörelse.
Upprepade rörelser eller ensidiga arbetsställningar kan irritera vävnad även när belastningen inte känns tung. Långvarigt datorarbete, många lyft, grepparbete eller stående på hårt underlag är vanliga exempel.
Om styrka, rörlighet eller rörelsekontroll inte räcker för aktiviteten kan vissa områden få ta mer belastning än de tål just då. Det kan gälla till exempel höft och knä vid löpning, skulderblad och axel vid armrörelser eller fot och vad vid gång och hopp.
Sömn, stress, sjukdomsperioder, kost och vardagsbelastning påverkar hur väl kroppen återhämtar sig. En nivå som fungerade tidigare kan bli för hög när den totala belastningen ökar.
En belastningsskada uppstår när en sena, muskel eller led upprepade gånger belastas mer än den hinner återhämta sig från – ofta efter en snabb ökning av träning eller monotona arbetsmoment. Vi börjar med en noggrann undersökning och går igenom din träning och vardag för att hitta vad som har överbelastat vävnaden. Tecken på exempelvis stressfraktur eller annat som kräver läkarbedömning hänvisar vi vidare.
Smärtande och spänd muskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling, dry needling och fasciabehandling, och stela leder med mobilisering och manipulation. Vid seglivade senbesvär använder vi stötvågsbehandling, och vid behov kartlägger vi vävnaden med diagnostiskt ultraljud.
Grunden är rehabilitering med styrketräning som gradvis ökar vävnadens tålighet. Vi hjälper dig att dosera träning och arbete under tiden, så att du kan hålla dig aktiv, och följer upp och justerar planen.
Senbesvär kan ses som ett spektrum där senans struktur, smärta och funktion samspelar, och den modellen kan hjälpa oss att välja rätt belastning i varje skede (Cook et al., 2016). En metaanalys visar att träning förebygger idrottsskador: styrketräning gav störst effekt, och överbelastningsskador kunde nästan halveras, medan stretching inte hade någon förebyggande effekt (Lauersen et al., 2014). Därför är styrketräning en självklar del av behandlingen.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater behandlar den överbelastade muskulaturen och lederna och lägger upp en plan för hur du doserar belastningen framåt.
Våra fysioterapeuter bygger upp vävnadens tålighet med progressiv styrketräning anpassad efter din idrott eller ditt arbete.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i leder som påverkar hur belastningen fördelas i kroppen.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Sök hjälp när överbelastningsbesväret blivit återkommande eller ihållande.
En belastningsskada är ett besvär som utvecklas när en vävnad belastas mer eller oftare än den hinner återhämta sig från. Det kan gälla senor, muskler, leder, benhinnor eller senfästen. Smärtan kommer ofta smygande och märks först vid en viss aktivitet, men kan senare finnas kvar längre efter belastning.
Begreppet beskriver ett mönster, inte en exakt diagnos. För att förstå vad som behöver göras behöver man ofta bedöma både symtom, funktion och belastningshistorik.
Vissa lindriga belastningsbesvär kan förbättras när belastningen minskas och kroppen får mer återhämtning. Samtidigt kommer många besvär tillbaka om du bara vilar och sedan återgår direkt till samma nivå som tidigare. Vävnaden behöver ofta byggas upp gradvis med rätt dos aktivitet, styrka och variation.
Om smärtan har funnits i flera veckor, ökar eller hindrar dig från arbete, träning eller vardag kan en bedömning hjälpa dig att undvika en långvarig problematik.
Total vila är sällan den bästa långsiktiga lösningen, men provocerande belastning kan behöva minskas under en period. Ofta handlar det om relativ vila: du undviker eller justerar det som tydligt förvärrar symtomen, men behåller rörelse och träning som kroppen tolererar.
Exempel kan vara att byta löpning mot cykling, minska vikter, korta pass eller lägga in fler pauser. En terapeut kan hjälpa till att hitta en nivå där vävnaden får stimulans utan att irritationen ökar.
Behandling beror på vilket område som är påverkat och varför belastningen blivit för hög. Vanliga delar är belastningsstyrning, successiv styrketräning, rörlighetsövningar, teknikjustering, ergonomiska råd och ibland manuell behandling för att minska smärta och förbättra rörelse.
Vid senbesvär krävs ofta tålamod och gradvis progression. Det viktigaste är att behandlingen inte bara lindrar symtom tillfälligt, utan också adresserar kapacitet, återhämtning och de belastningsmönster som bidrar till problemet.
Sök hjälp om smärtan ökar, inte förbättras med anpassning, återkommer vid varje försök att komma igång eller påverkar vardag, arbete eller sömn. Du bör kontakta vårdcentral eller 1177 vid kraftig svullnad, rodnad, feber, nattlig smärta, domningar eller tydlig kraftnedsättning. Vid bröstsmärta, andningssvårigheter, plötsliga neurologiska symtom, misstänkt fraktur eller allvarlig olycka ska du söka akutvård eller ringa 112.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
