Symptom
Vanliga tecken är smärta i hälsenan, morgonstelhet i senan samt ömhet vid tryck.
Vanliga tecken är smärta i hälsenan, morgonstelhet i senan samt ömhet vid tryck.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Akillessmärtor behandlar vi effektivt med tung vadträning, stötvågsbehandling och manuell behandling som gör senan mer belastningstålig.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Hälsenan, eller akillessenan, är kroppens kraftigaste sena. Den går från vadmusklerna ner till hälbenet och överför kraften som gör att du kan skjuta ifrån när du går, springer, hoppar och ställer dig på tå. Vid löpning och hopp kan belastningen bli flera gånger kroppsvikten, vilket gör senan känslig för snabba förändringar i belastning.
Begreppet hälseneinflammation används ofta i vardagligt språk men är inte alltid helt träffsäkert. Vid långvariga besvär är det nämligen sällan en tydlig inflammation som är huvudproblemet. I stället handlar det ofta om en tendinopati, där senans vävnad reagerat på upprepad överbelastning och blivit smärtkänslig, förtjockad eller mindre tolerant för belastning. Det betyder inte att senan är på väg att gå av, men att den behöver rätt dos av belastning, återhämtning och träning.
Besvären kan sitta i mitten av senan, två till sex centimeter ovanför hälbenet, med ömhet, förtjockning eller knottrighet. De kan också sitta nere vid fästet mot hälbenet som insertionell hälsenesmärta, vilken kan provoceras mer av tryck från skor, uppförsbackar och djupa stretchpositioner.
Smärtan sitter ofta i själva hälsenan eller nära fästet mot hälbenet. Den märks vid gång, löpning, hopp, trappor eller när du trycker ifrån med foten. Besvären kan börja smygande och öka när belastningen blir större än senan tål.
Morgonstelhet är vanligt vid akillessmärtor och brukar kännas tydligast de första stegen efter vila. Senan kan kännas stram, öm eller svår att belasta direkt. Ofta lättar stelheten när du kommit igång, men kan återkomma efter aktivitet.
Hälsenan kan vara öm när du klämmer på den, särskilt några centimeter ovanför hälbenet eller precis vid senfästet. Ibland känns området tjockare, knottrigt eller mer känsligt för tryck från skor. Ömheten kan hjälpa till att visa var senan är irriterad.
Tåhävningar, löpning, backar, hopp och trappor belastar hälsenan mycket. Smärtan kan komma i början av aktivitet, minska när du blir varm och sedan öka efteråt eller dagen efter. Vid mer uttalade besvär kan även vanliga promenader kännas av.
En irriterad hälsena kan kännas svullen, förtjockad eller varmare än området runt omkring. Förändringen sitter ofta på en avgränsad del av senan eller vid fästet mot hälbenet. Svullnad och förtjockning kan göra senan mer känslig för skor och belastning.
Akillessmärtor märks ofta som belastningssmärta, morgonstelhet, tryckömhet och värk vid tåhävningar, löpning eller hopp. Besvären kan variera över tid och påverkas av träningsmängd, underlag, skor och återhämtning. Minska tillfälligt det som tydligt provocerar senan och öka belastningen gradvis när symtomen tillåter.
Hälseneinflammation kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Hälsenan kan reagera när mängden löpning, hopp, backar, intervaller eller tempo ökar snabbare än vävnaden hinner anpassa sig. Smärtan kommer ofta gradvis och märks tydligt efter belastning eller nästa morgon.
Nya, slitna eller hårda skor kan förändra trycket mot hälsenan och hur foten belastas. Hårt underlag, mycket backar eller långa perioder stående kan också bidra till ökad irritation.
Om vadmusklerna eller fotleden inte orkar ta upp och fördela kraften kan hälsenan få en större del av belastningen. Stelhet i fotled eller vad kan också göra tåhävningar, gång och löpning mer provocerande.
Ålder, tidigare hälsenebesvär, högre kroppsvikt, vissa läkemedel och vissa inflammatoriska eller metabola sjukdomar kan påverka hur mycket belastning senan tål. Ibland finns ingen tydlig enskild händelse, utan senan har belastats mer än den klarar just nu.
Smärta i hälsenan beror oftast på att senan har belastats mer än den hunnit anpassa sig till – en ökning av träningen, nya skor eller svag vadmuskulatur. Vi börjar med en noggrann undersökning av sena, vad, fot och löpsteg, och vid behov använder vi diagnostiskt ultraljud för att se senans struktur och gradera besvären. Tecken på en bristning eller annat som kräver läkarbedömning skickar vi vidare.
Vid långvariga besvär stimulerar vi senan med stötvågsbehandling, och spänd vadmuskulatur behandlar vi med triggerpunktsbehandling, mjukdelsbehandling och fasciabehandling. Stela leder i fot och fotled frigör vi med manuell terapi. Behöver du avlastning eller anpassade inlägg samarbetar vi med våra ortopedtekniker.
Kärnan är träning med tung, gradvis ökande belastning för vaden och hälsenan. Du får ett program att göra hemma och råd om hur du doserar löpning och annan träning, och vi följer upp och stegrar belastningen efter hur senan svarar.
Tung excentrisk vadträning introducerades i en svensk studie där motionärer med långvariga hälsenebesvär fick mycket god effekt på kort sikt, medan konventionell behandling inte hade hjälpt (Alfredson et al., 1998). En systematisk översikt tyder på att sådan träning kan ge bättre effekt än att avvakta eller traditionell fysioterapi, men att andra former av styrketräning kan fungera minst lika bra – underlaget är dock osäkert (Murphy et al., 2019). Därför är det belastningen i sig – inte en viss övning – som står i centrum när vi lägger upp din träning.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater behandlar vad och fot med mjukdelsbehandling och stötvåg och lägger upp ett styrkeprogram som bygger upp hälsenan.
Våra fysioterapeuter leder den progressiva vad- och senträningen och hjälper dig att stegvis öka löpning och annan belastning.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i fot, fotled och knä så att belastningen på hälsenan fördelas bättre.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Välj en övning som passar din nivå. Avbryt om smärtan ökar tydligt eller känns fel.
Sök hjälp om hälsenebesvären inte viker eller förvärras.
Inte alltid. Namnet hälseneinflammation används ofta för ont i hälsenan, men vid långvariga besvär handlar det oftare om tendinopati, alltså en överbelastningsreaktion i senan snarare än en klassisk inflammation. Senan kan vara smärtkänslig, stel och ibland förtjockad. Vid mer akuta besvär kan det finnas mer irritation i vävnaderna runt senan. Oavsett benämning är belastningsstyrning och gradvis uppbyggnad av senans kapacitet centralt.
Morgonstelhet är vanligt vid hälsenebesvär. Under natten är fot och vad stilla länge, och när du börjar gå belastas senan igen innan den hunnit bli varm och rörlig. De första stegen kan därför kännas stela, ömma eller huggande. Om stelheten släpper efter en stund men kommer tillbaka efter belastning är det typiskt för senproblematik. Om morgonvärken blir kraftig, långvarig eller kombineras med andra ledsymtom bör du rådgöra med vården.
Det beror på hur senan reagerar. Viss aktivitet kan ibland fungera, men om löpningen gör att smärtan ökar under passet, påverkar steget eller ger tydligt mer värk och stelhet dagen efter behöver belastningen minskas. Ofta är det klokt att pausa intervaller, backar, sprint och långa pass först. En terapeut kan hjälpa dig hitta en nivå med exempelvis kortare lugna pass, gång-jogg eller alternativ konditionsträning medan senan byggs upp.
Vanliga övningar är tåhävningar i olika former: statiska håll, långsamma tåhävningar på två ben, enbensvarianter och senare tyngre styrka. Vid besvär mitt på senan kan excentriska och tunga långsamma vadövningar vara relevanta. Vid smärta nere vid fästet behöver man ofta undvika att sänka hälen långt under ett trappsteg i början. Övningar för höft, knä och fot kan också vara viktiga om de påverkar belastningen på hälsenan.
Tiden varierar mycket. Lätta, nytillkomna besvär kan ibland förbättras på några veckor med rätt justering av belastning. Besvär som funnits i flera månader tar ofta längre tid och kräver en mer strukturerad rehabperiod, ibland över flera månader. Hälsenor anpassar sig långsamt, och det är vanligt med tillfälliga bakslag om stegringen går för fort. En tydlig plan och uppföljning gör det lättare att öka i rätt takt.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
