Symptom
Vanliga tecken är smärta, svullnad, nedsatt rörlighet, svaghet, instabilitet eller att symptomen återkommer vid belastning.
Vanliga tecken är smärta, svullnad, nedsatt rörlighet, svaghet, instabilitet eller att symptomen återkommer vid belastning.
Skador kan bero på akut trauma, upprepad belastning, för snabb träningsökning, bristande återhämtning eller teknik- och kapacitetsfaktorer.
Bred idrottsrehab med stötvåg, manuella tekniker och belastningsstyrd träning tillbaka till din sport.
Sök vård snabbt vid kraftig smärta, tydlig felställning, oförmåga att belasta, neurologiska symtom, bröstsmärta, huvudskada eller misstänkt fraktur.
Idrottsskador är ett samlingsnamn för skador och överbelastningsbesvär som uppstår i samband med fysisk aktivitet. De kan drabba muskler, senor, ledband, ledkapslar, brosk, skelett eller nerver.
En skada kan uppstå akut, till exempel när foten vrids, knät kolliderar med en motståndare eller axeln belastas i ett fall. Den kan också utvecklas gradvis, när vävnaden under en tid utsätts för mer belastning än den hinner återhämta sig från.
Smärta kan komma direkt vid en vridning, landning eller kollision, eller smyga sig på när belastningen ökar. Den märks ofta vid specifika moment som löpning, hopp, kast eller tunga lyft. Återkommande eller skarp smärta bör tas på allvar.
Svullnad, blåmärke eller värme kan uppstå efter stukning, slag, muskelbristning eller irritation i en led. Snabb svullnad efter trauma, särskilt i knä eller fotled, kan tyda på en mer betydande skada. Svår belastning, domningar eller ökande smärta bör bedömas.
Efter en skada kan styrka, rörlighet och koordination vara påverkade även om smärtan minskar. Det kan kännas svårt att springa, hoppa, greppa, kasta eller gå i trappor. Begränsningen kan bero på svullnad, stelhet, smärta eller att kroppen skyddar området.
En led som viker sig, hakar upp sig eller känns osäker kan förekomma efter skador på ledband, ledkapsel, muskler eller lednära strukturer. Besvären märks ofta vid riktningsförändringar, landningar eller belastning i ytterlägen. Återkommande instabilitet efter trauma bör undersökas.
Känningar som återkommer vid samma moment kan tyda på att vävnaden ännu inte tål belastningen. Det gäller till exempel löpning, hopp, kast, riktningsförändringar eller styrketräning. Återfall påverkas ofta av träningsmängd, återhämtning, teknik, styrka och hur snabbt intensiteten ökats.
Symtom vid idrottsskador behöver ses i relation till skademekanism, idrott, belastning och tidigare besvär. Smärta, svullnad, stelhet, svaghet eller instabilitet kan ha olika betydelse beroende på hur de uppstod och hur funktionen påverkas. En strukturerad bedömning kan ge vägledning om lämplig belastning, rehabilitering och stegvis återgång till aktivitet.
Idrottsskador uppstår ofta genom en kombination av vävnadsbelastning, träningsmängd, återhämtning och individuella förutsättningar. Orsaken kan vara tydlig vid ett akut trauma, men vid gradvisa besvär krävs ofta en bredare genomgång av belastning och funktion.
En vridning, kollision, landning, fall eller direkt smäll kan skada muskler, ledband, leder eller skelett. Smärtan kommer ofta direkt och kan följas av svullnad, blåmärke och tydligt nedsatt funktion.
Belastningsskador kan utvecklas när senor, muskler, skelett eller leder utsätts för mer upprepad stress än de hinner återhämta sig från. Det kan märkas som en känning som återkommer vid löpning, hopp, kast, gymträning eller matchspel.
Snabb ökning av distans, tempo, vikter, sprint, hopp eller nya tekniska moment kan göra att vävnaderna inte hinner anpassa sig. Även byte av skor, underlag, träningsform eller tävlingsschema kan bidra till besvär.
Efter en tidigare skada kan styrka, rörlighet, balans eller reaktionsförmåga vara nedsatt även när smärtan har minskat. Då kan vissa leder eller muskler belastas mer än de är förberedda för, vilket ökar risken för återkommande besvär.
Idrottsskador spänner över allt från senretningar och muskelbristningar till lednära besvär, och rätt behandling avgörs av vad som faktiskt hänt. Därför inleder vi på Limbra med en noggrann undersökning för att hitta orsaken och gradera skadan. Här arbetar kiropraktorer, naprapater och fysioterapeuter sida vid sida, och alla kan ta hand om idrottsskadan. Vid segare sen- och belastningsbesvär använder vi stötvågsbehandling, fokuserad eller radiell, för att stimulera läkning. Spänd och öm muskulatur och stram bindväv behandlar vi med mjukdelsbehandling, massage och riktad fascia-/bindvävsbehandling, och vid tydliga triggerpunkter med triggerpunktsbehandling och dry needling. Med ledbehandling, alltså manipulation/justering och mobilisering, återställer vi rörelsemönster så att den skadade strukturen avlastas. Det som avgör din återgång är den aktiva rehabiliteringen: ett individuellt anpassat och progressivt styrkeprogram som belastar skadan stegvis, bygger tålighet och tar dig tillbaka till din idrott starkare än innan. Så kombinerar vi symtomlindring med orsaksbehandling och prestationsinriktad rehab. Vill du tillbaka till din sport på rätt sätt? Boka tid hos Limbra så lägger vi upp planen tillsammans.
Våra naprapaters kombination av mjukdelsbehandling, fascia- och bindvävsbehandling, triggerpunktsbehandling, dry needling och stötvågsbehandling vid sen-/senfästesbesvär löser upp spänningar och optimerar läkningen.
Våra fysioterapeuter belastar skadan progressivt med individuellt anpassad rehabiliterings- och styrketräning och gör dig tåligare inför återgång till idrott.
Våra kiropraktorer återställer rörelsemönstret med manipulation/justering och mobilisering så att skadade strukturer avlastas.
Sök hjälp när idrottsskadan inte läker som väntat eller återkommer.
Limbra har kliniker i hela Sverige och du behöver ingen remiss för att boka tid. Hitta en klinik nära dig:
Kliniker på fler orter i SverigePå samtliga kliniker finns både naprapater, fysioterapeuter och kiropraktorer. Vill du veta vad en behandling kostar hittar du våra priser per klinik.
En idrottsskada är ett besvär i rörelseapparaten som uppstår i samband med träning, tävling, motion eller annan fysisk aktivitet. Det kan vara en akut skada, till exempel en stukning, muskelbristning eller smäll mot en led, men också ett gradvis överbelastningsbesvär i sena, muskel, skelett eller led.
Skadan behöver inte uppstå på elitnivå; även vardagsmotion, gymträning och nya träningsformer kan ge idrottsrelaterade besvär om belastningen blir högre än kroppen är förberedd för.
En akut skada uppstår vid en tydlig händelse, till exempel fall, vridning, kollision eller hastig kraftutveckling. Smärtan kommer ofta direkt och kan följas av svullnad, blåmärke eller nedsatt funktion. En belastningsskada utvecklas däremot gradvis när vävnader utsätts för upprepad stress utan tillräcklig återhämtning.
Den börjar ofta som en känning vid eller efter aktivitet och kan bli mer ihållande över tid. Båda typerna kan behöva anpassad belastning och rehabilitering, men akuta varningssymtom bör bedömas medicinskt.
Total vila är sällan den enda lösningen, men det kan behövas kortvarig avlastning beroende på skada och symtom. Målet är ofta relativ vila, där du undviker det som tydligt förvärrar besvären men behåller så mycket smärtfri eller tolererbar aktivitet som möjligt.
Vid akuta skador kan skydd, kompression, högläge och kontrollerad rörelse vara aktuellt i början. Vid belastningsskador behöver träningsmängd, intensitet och övningsval justeras. En terapeut kan hjälpa dig att hitta en nivå som stimulerar läkning utan att överbelasta.
Återgång till träning bör styras av funktion, inte bara av att smärtan har minskat. Du behöver ofta kunna röra dig, belasta, aktivera muskler och utföra relevanta moment med god kontroll. För vissa räcker en kort period med anpassning, medan andra behöver flera faser av rehabilitering innan löpning, hopp, kast, riktningsförändringar eller matchspel återinförs.
Belastningen bör stegras gradvis och följas upp utifrån reaktion under passet, senare samma dag och dagen efter. Vid osäkerhet kan professionell bedömning minska risken för återfall.
Limbra hjälper dig att hitta relevant bedömning och behandling inom fysisk medicin och rörelseapparaten. Beroende på symtom kan kiropraktor, fysioterapeut eller naprapat vara aktuellt. Fysioterapeut är ofta centralt för rehabilitering och återgång till idrott, medan kiropraktor eller naprapat kan bidra vid led-, muskel- och funktionsrelaterade besvär där manuell behandling och övningar bedöms lämpliga.
Om symtomen talar för fraktur, större akut skada, neurologisk påverkan, infektion eller annan medicinsk problematik bör vårdcentral, 1177 eller akutvård kontaktas först.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
