Symptom
Vanliga tecken är återkommande löparbesvär, smärta efter viss distans samt ont i knä, vad eller fot.
Vanliga tecken är återkommande löparbesvär, smärta efter viss distans samt ont i knä, vad eller fot.
Besvären kan ha flera bidragande faktorer samtidigt, till exempel belastning, återhämtning, rörlighet, styrka, tidigare skador och hur kroppen används i vardagen.
Orsaksinriktad löpskadebehandling med stötvåg, manuella tekniker och progressiv träning för underbenet.
Sök vård vid trauma, feber, tydlig svullnad, domningar, svaghet eller om löpningsskador snabbt försämras.
Löpningsrelaterade skador är ett samlingsnamn för besvär som uppstår i samband med löpträning eller löpning i idrott. De är oftast belastningsrelaterade och uppstår gradvis när muskler, senor, leder, skelett eller bindväv utsätts för mer belastning än de för tillfället klarar av. Det kan börja som stelhet efter passet eller en öm punkt som märks i början av rundan, och successivt bli mer ihållande.
De flesta löparskador sitter i nedre extremiteten: fötter, underben, knän, höfter och bäcken tar emot upprepade stötar och krafter vid varje steg. Vanliga exempel är hälsenesmärta, smärta under foten (plantarfasciit), benhinnebesvär, smärta på utsidan av knät, vadbesvär och höftrelaterad smärta. Hur mycket belastning kroppen tål varierar och påverkas av träningsbakgrund, styrka, rörlighet, sömn och återhämtning.
Smärtan uppstår efter ett visst antal kilometer, ibland tidigt under passet och ibland mot slutet. Vissa löpare märker att kroppen värmer ur besvären i början, men att smärtan återkommer och sitter kvar efter avslutat pass.
En typisk känsla är stelhet och ömhet i hälsena, vaden eller benet de första stegen på morgonen eller efter längre vila. Stelheten lossar oftast när du kommit igång men kan vara uttalad i ett tidigt skede.
Smärtan lokaliseras till specifika områden – längs skenbenet, under hälen, på utsidan av knät, i vaden, kring knäskålen eller i höften – och framkallas eller förstärks av löpning, trappgång eller hopp.
Vid ökande smärta börjar löparen omedvetet kompensera med ett förändrat steg eller fart, vilket kan belasta andra strukturer och ge sekundära besvär.
Smärtan gör att distans, tempo eller frekvens inte kan ökas utan att besvären förvärras, vilket skapar ett mönster av försök och återfall.
Smärta som återkommer vid löpning, stelhet efter vila, ömhet i sena eller muskel, hälta, försämrat löpsteg eller värk som håller i sig dagen efter passet kan vara tecken på att belastningen är för hög. Anpassa träningen tidigt och sök bedömning om besvären inte förbättras.
Den vanligaste bidragande faktorn är att distans, intensitet, antal pass eller branthet ökas snabbare än kroppen hinner anpassa sig. Vävnaderna behöver tid för att stärkas och tolerera ny belastning.
För lite vila mellan pass, dålig sömn och hög stressnivå i övrigt minskar kroppens förmåga att reparera och anpassa sig, vilket ökar risken för överbelastningsskador.
Svaghet i fot, vad, lår eller höft, begränsad rörlighet i fotled, höft eller bröstrygg, och bristande koordination kan förändra hur löpsteget ser ut och var krafterna koncentreras, vilket skapar lokalt för hög belastning.
Slitna eller olämpliga skor, nytt underlag, mer kuperad terräng och stora förändringar i träningsupplägg är yttre faktorer som kan utlösa eller förvärra besvär, ofta i kombination med de inre faktorerna.
Löpskador som löparknä, hälseneretning och benhinnebesvär beror sällan på otur – de uppstår när belastningen blivit större än vävnaden hunnit anpassa sig till. Därför inleder vi på Limbra med en noggrann undersökning av hela kedjan från fot till höft för att hitta orsaken. Utifrån den får du hjälp med löpbesvären oavsett om du träffar en fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat hos oss. Vid segare sen- och belastningsbesvär använder vi stötvågsbehandling, fokuserad eller radiell, för att stimulera läkning. Spänd muskulatur i vader, lår och säte behandlar vi med mjukdelsbehandling och massage, och vid tydliga triggerpunkter med triggerpunktsbehandling och dry needling. Med ledbehandling, alltså manipulation/justering och mobilisering, förbättrar vi rörligheten i fot, knä och höft så att steget belastar jämnare. Kärnan är den aktiva rehabiliteringen: ett individuellt anpassat styrkeprogram med gradvis ökande belastning som gör senor och muskler tåliga, kombinerat med råd om upplägg och stegring i din löpning. Är det belastningen som återkommer kan en ortopedtekniker anpassa fotbäddar och ge råd om skoval för löpning. Så kombinerar vi symtomlindring med orsaksbehandling och smart träningsplanering. Vill du tillbaka till löpningen utan återfall? Boka tid hos Limbra.
Våra naprapaters kombination av mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling, dry needling och stötvågsbehandling vid sen-/senfästesbesvär löser upp spänningar i vader, lår och sätesmuskulatur.
Våra fysioterapeuter ökar underbenets och senornas belastningstolerans steg för steg med individuellt anpassad rehabiliterings- och styrketräning.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i fot, knä och höft med manipulation/justering och mobilisering så att löpsteget belastar jämnare.
Välj en övning som passar din nivå. Avbryt om smärtan ökar tydligt eller känns fel.
Sök hjälp när löpbesväret håller i sig eller tvingar dig att avbryta passen.
Limbra har kliniker i hela Sverige och du behöver ingen remiss för att boka tid. Hitta en klinik nära dig:
Kliniker på fler orter i SverigePå samtliga kliniker finns både naprapater, fysioterapeuter och kiropraktorer. Vill du veta vad en behandling kostar hittar du våra priser per klinik.
Det beror på hur smärtan beter sig. Om smärtan är mild, inte ökar under passet, inte ger hälta och inte är tydligt värre dagen efter kan det ibland gå att fortsätta med anpassad löpning. Om du behöver ändra löpsteget, får skarp smärta, blir sämre efter varje pass eller får svårt att belasta bör du avbryta och minska belastningen. En terapeut kan hjälpa dig hitta en rimlig nivå och ett upplägg för återgång.
Vila kan minska irritation och smärta, men den bygger inte automatiskt upp kroppens tolerans för löpning. Om orsaken delvis är att träningen ökade för snabbt, att vävnaden inte hann anpassa sig eller att styrka och kontroll behöver förbättras kan besväret komma tillbaka när du startar om på samma nivå. Därför behövs ofta en kombination av tillfällig belastningsminskning, successiv upptrappning och riktad träning för att minska risken för återfall.
Många löpningsbesvär sitter i nedre extremiteten: fot, häl, hälsena, vad, underben, knä, höft och säte. Vanliga exempel är hälsenesmärta, smärta under hälen eller foten, benhinnebesvär, vadrelaterade överbelastningar, smärta runt knäskålen, smärta på utsidan av knät och höft- eller sätesbesvär. Symtomen kan likna varandra trots olika bakomliggande faktorer, så det är klokt att bedöma både smärtans placering och hur den reagerar på belastning.
Skor kan påverka belastningen, men är sällan hela förklaringen. Ett skobyte, slitna skor eller en modell som skiljer sig mycket från det du är van vid kan sammanfalla med besvär. Samtidigt spelar träningsmängd, tempo, underlag, återhämtning, styrka och tidigare skador ofta minst lika stor roll. Om du misstänker att skorna bidrar kan det vara klokt att inte göra stora förändringar för snabbt och att samtidigt se över helheten i träningsupplägget.
Det finns ingen regel som passar alla. En gradvis ökning är oftast bättre än stora hopp i distans, fart eller antal pass. Hur snabbt du kan öka beror på träningsvana, återhämtning, ålder, tidigare skador, underlag och hur kroppen reagerar efter passen. Ett praktiskt råd är att bara ändra en större faktor åt gången, till exempel distans eller intensitet, och att lägga in lugnare veckor. Vid tidigare skador kan en mer försiktig upptrappning vara klok.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
