Skador vid löpning

Skador relaterade till löpning sitter vanligtvis i fot, hälsena, knä eller höft och uppstår typiskt när träningsmängden ökar snabbare än kroppen hinner anpassa sig. Smärtan kan smyga sig på gradvis eller komma mer plötsligt efter ett tungt pass, och tenderar att återkomma om grundorsaken inte åtgärdas. Summan av träningsmängd, återhämtning, styrka och rörlighet avgör hur kroppen klarar belastningen. På Limbra hjälper vi dig förstå vad som driver besvären och lägger upp en plan som tar dig tillbaka till löpningen hållbart.
Illustration av smärtpunkter i fötter, knän, höft och ben under löpning.

Snabba fakta

Symptom

Vanliga tecken är återkommande löparbesvär, smärta efter viss distans samt ont i knä, vad eller fot.

Orsaker

Besvären kan ha flera bidragande faktorer samtidigt, till exempel belastning, återhämtning, rörlighet, styrka, tidigare skador och hur kroppen används i vardagen.

Behandling

Löpskador behandlar vi effektivt med manuell behandling, stötvåg och träning som hjälper kroppen att tåla löpningen.

När man ska söka hjälp

Sök vård vid trauma, feber, tydlig svullnad, domningar, svaghet eller om löpningsskador snabbt försämras.

Vad är Löpskador?

Löpningsrelaterade skador är ett samlingsnamn för besvär som uppstår i samband med löpträning eller löpning i idrott. De är oftast belastningsrelaterade och uppstår gradvis när muskler, senor, leder, skelett eller bindväv utsätts för mer belastning än de för tillfället klarar av. Det kan börja som stelhet efter passet eller en öm punkt som märks i början av rundan, och successivt bli mer ihållande.

De flesta löparskador sitter i nedre extremiteten: fötter, underben, knän, höfter och bäcken tar emot upprepade stötar och krafter vid varje steg. Vanliga exempel är hälsenesmärta, smärta under foten (plantarfasciit), benhinnebesvär, smärta på utsidan av knät, vadbesvär och höftrelaterad smärta. Hur mycket belastning kroppen tål varierar och påverkas av träningsbakgrund, styrka, rörlighet, sömn och återhämtning.

Symptom

Smärta efter viss distans

Smärtan uppstår efter ett visst antal kilometer, ibland tidigt under passet och ibland mot slutet. Vissa löpare märker att kroppen värmer ur besvären i början, men att smärtan återkommer och sitter kvar efter avslutat pass.

Stelhet efter passet

En typisk känsla är stelhet och ömhet i hälsena, vaden eller benet de första stegen på morgonen eller efter längre vila. Stelheten lossar oftast när du kommit igång men kan vara uttalad i ett tidigt skede.

Ont i knä, vad eller fot

Smärtan lokaliseras till specifika områden – längs skenbenet, under hälen, på utsidan av knät, i vaden, kring knäskålen eller i höften – och framkallas eller förstärks av löpning, trappgång eller hopp.

Hälta eller förändrat löpsteg

Vid ökande smärta börjar löparen omedvetet kompensera med ett förändrat steg eller fart, vilket kan belasta andra strukturer och ge sekundära besvär.

Svårt att öka träningsmängden

Smärtan gör att distans, tempo eller frekvens inte kan ökas utan att besvären förvärras, vilket skapar ett mönster av försök och återfall.

Smärta som återkommer vid löpning, stelhet efter vila, ömhet i sena eller muskel, hälta, försämrat löpsteg eller värk som håller i sig dagen efter passet kan vara tecken på att belastningen är för hög. Anpassa träningen tidigt och sök bedömning om besvären inte förbättras.

Låter detta bekant?

  • Återkommande löparbesvär
  • Smärta efter viss distans
  • Ont i knä, vad eller fot
  • Stelhet efter passet
  • Svårt att öka träningsmängden

Orsaker

Snabb ökning av belastning

Den vanligaste bidragande faktorn är att distans, intensitet, antal pass eller branthet ökas snabbare än kroppen hinner anpassa sig. Vävnaderna behöver tid för att stärkas och tolerera ny belastning.

Otillräcklig återhämtning

För lite vila mellan pass, dålig sömn och hög stressnivå i övrigt minskar kroppens förmåga att reparera och anpassa sig, vilket ökar risken för överbelastningsskador.

Styrka, rörlighet och koordination

Svaghet i fot, vad, lår eller höft, begränsad rörlighet i fotled, höft eller bröstrygg, och bristande koordination kan förändra hur löpsteget ser ut och var krafterna koncentreras, vilket skapar lokalt för hög belastning.

Yttre faktorer

Slitna eller olämpliga skor, nytt underlag, mer kuperad terräng och stora förändringar i träningsupplägg är yttre faktorer som kan utlösa eller förvärra besvär, ofta i kombination med de inre faktorerna.

Behandlingar

Löpskador – som löparknä, hälsenebesvär, benhinneinflammation och smärta under hälen – uppstår oftast när distans, tempo eller antal pass har ökat snabbare än kroppen hunnit anpassa sig. Vi börjar med en noggrann undersökning av hela kedjan från fot till höft och går igenom din träning, så att vi hittar orsaken och inte bara behandlar där det gör ont.

Spänd och överbelastad muskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling, och stela leder med mobilisering och manipulation. Vid seglivade senbesvär använder vi stötvågsbehandling. Behöver foten bättre stöd kan en ortopedtekniker ta fram ortopediska fotbäddar.

Inom ramen för idrottsmedicinsk behandling lägger vi upp en plan med styrketräning, vid behov justering av löptekniken och en stegrad löpbelastning. Vi följer upp och anpassar planen efter hur kroppen svarar.

Vad säger forskningen?

Löpskador är mycket vanliga – i en systematisk översikt drabbades mellan 19 och 79 procent av långdistanslöparna av en skada i benen, knät var vanligast och en tidigare skada var en tydlig riskfaktor (van Gent et al., 2007). Vid löparknä var stötvågsbehandling och manuell terapi lika effektiva (Weckström & Söderström, 2016). Forskning och experter är också eniga om att justering av löptekniken är värd att överväga vid flera löpskador (Barton et al., 2016).

Rätt hjälp. Nära dig.

Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.

Utbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik

Övningar

Övningar vid Löpskador

Välj en övning som passar din nivå. Avbryt om smärtan ökar tydligt eller känns fel.

1 övning
Kvinna i sportkläder gör utfallssteg mot en grå vägg.
Nybörjare

Utfallssteg

Övning för att stärka skinka och lår

När ska man söka hjälp?

Sök hjälp när löpbesväret håller i sig eller tvingar dig att avbryta passen.

  • Smärta som återkommer varje gång du springer
  • Värk som gör att du måste bryta löppasset
  • Ömhet i hälsena, knä eller framför skenbenet
  • Besvär som inte förbättras trots minskad träning

Baserat på dina symtom hjälper vi dig att hitta rätt terapeut.

Vill du få hjälp med löpningsskador? Boka en tid hos Limbra så hjälper vi dig att förstå besvären och hitta en plan framåt.

Vanliga frågor om Löpskador

Kan jag fortsätta springa om jag har ont?

Det beror på hur smärtan beter sig. Om smärtan är mild, inte ökar under passet, inte ger hälta och inte är tydligt värre dagen efter kan det ibland gå att fortsätta med anpassad löpning. Om du behöver ändra löpsteget, får skarp smärta, blir sämre efter varje pass eller får svårt att belasta bör du avbryta och minska belastningen. En terapeut kan hjälpa dig hitta en rimlig nivå och ett upplägg för återgång.

Varför kommer löparskador ofta tillbaka efter vila?

Vila kan minska irritation och smärta, men den bygger inte automatiskt upp kroppens tolerans för löpning. Om orsaken delvis är att träningen ökade för snabbt, att vävnaden inte hann anpassa sig eller att styrka och kontroll behöver förbättras kan besväret komma tillbaka när du startar om på samma nivå. Därför behövs ofta en kombination av tillfällig belastningsminskning, successiv upptrappning och riktad träning för att minska risken för återfall.

Vilka löparskador är vanligast?

Många löpningsbesvär sitter i nedre extremiteten: fot, häl, hälsena, vad, underben, knä, höft och säte. Vanliga exempel är hälsenesmärta, smärta under hälen eller foten, benhinnebesvär, vadrelaterade överbelastningar, smärta runt knäskålen, smärta på utsidan av knät och höft- eller sätesbesvär. Symtomen kan likna varandra trots olika bakomliggande faktorer, så det är klokt att bedöma både smärtans placering och hur den reagerar på belastning.

Är skor orsaken till min löparskada?

Skor kan påverka belastningen, men är sällan hela förklaringen. Ett skobyte, slitna skor eller en modell som skiljer sig mycket från det du är van vid kan sammanfalla med besvär. Samtidigt spelar träningsmängd, tempo, underlag, återhämtning, styrka och tidigare skador ofta minst lika stor roll. Om du misstänker att skorna bidrar kan det vara klokt att inte göra stora förändringar för snabbt och att samtidigt se över helheten i träningsupplägget.

Hur snabbt kan jag öka min löpmängd?

Det finns ingen regel som passar alla. En gradvis ökning är oftast bättre än stora hopp i distans, fart eller antal pass. Hur snabbt du kan öka beror på träningsvana, återhämtning, ålder, tidigare skador, underlag och hur kroppen reagerar efter passen. Ett praktiskt råd är att bara ändra en större faktor åt gången, till exempel distans eller intensitet, och att lägga in lugnare veckor. Vid tidigare skador kan en mer försiktig upptrappning vara klok.

Faktagranskad av

Den här artikeln är faktagranskad och kvalitetssäkrad av en av våra terapeuter för att säkerställa att innehållet är aktuellt, korrekt och i linje med gällande kunskap.

Skriven och faktagranskad av

Nicklas Hellborg
Nicklas Hellborg
Leg. Naprapat på Uppsala Fyristorg
Fokusområden: