Symptom
Vanliga tecken är smärta på utsida eller insida armbåge, ömhet vid grepp samt värk vid lyft eller vridning.
Vanliga tecken är smärta på utsida eller insida armbåge, ömhet vid grepp samt värk vid lyft eller vridning.
Besvären kan påverkas av upprepad belastning, statiska positioner, träning, arbetsställning, rörlighet, styrka och samspelet mellan nacke, skuldra och arm.
Ont i armbågen behandlar vi utifrån orsaken, med manuell behandling, dry needling och träning som stärker senorna.
Sök vård vid trauma, feber, tydlig svullnad, domningar, svaghet eller om ont i armbågen snabbt försämras.
Armbågen är en funktionell led som möjliggör böjning och sträckning av armen samt rotation av underarmen. Leden och de omkringliggande senfästena belastas i nästan alla vardagliga grepp, lyft och vridmoment. Smärta i armbågen kan komma från senfästen, ledkapsel, slemsäckar eller nerver, och påverkas ofta av hur axel, nacke, bröstrygg och handled fungerar i hela rörelsekedjan.
Den vanligaste varianten är smärta på utsidan, lateral epicondylalgi (tennisarmbåge), men smärta på insidan, medial epicondylalgi (golfarmbåge), förekommer lika i befolkningen. Namnen är vilseledande, då de flesta drabbade aldrig spelat just tennis eller golf. Vid långvariga besvär handlar det sällan om en klassisk inflammation utan om en irritation och strukturell förändring i senfästet som kräver rätt doserad belastning för att läka.
Lokal punktömhet vid det yttre eller inre benutskottet på armbågen, som kan provoceras av att trycka direkt på senfästet.
Det gör ont att greppa och hålla, exempelvis vid handslag, att bära en väska, använda en datormus eller utföra handvridningsmoment.
Rörelser med handflatan nedåt vid lyft, vridning om en nyckel, skruvdragning och liknande moment utlöser smärtan vid lateral epicondylalgi. Vid medial epicondylalgi provoceras smärtan mer av kraft mot insidan vid grepp och böjrörelse.
Armbågsområdet kan kännas stelt och trögt efter en belastande arbetsdag eller träningspass, framför allt vid de första rörelserna på morgonen.
Greppstyrkan kan vara nedsatt, och det kan kännas osäkert att hålla i saker eller använda handen vid precisa rörelser.
Smärta på utsidan eller insidan av armbågen, ömhet vid ett tydligt senfäste, värk vid grepp, lyft eller vridning, nedsatt greppstyrka, stelhet efter belastning och molande värk i underarmen är vanliga symtom. Svullnad på baksidan av armbågen kan tala för irritation i slemsäcken, medan domningar, stickningar eller utstrålning mot fingrar kan innebära att nerver behöver bedömas.
Ont i armbågen kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Repetitiva grepp, vridmoment, lyft eller arbete med tangentbord och mus utan tillräcklig återhämtning belastar senfästena kontinuerligt. Det är kombinationen av hög frekvens, otillräcklig vila och ogynnsamma rörelsemönster som gradvis skapar irritation.
Armbågssenorna är förlängningar av musklerna i underarmen. Om underarmens flexorer och extensorer är svaga eller om rörelsemönstret i handled och axel är ogynnsamt, innebär det att senfästena vid armbågen kompenserar och tar mer belastning.
Nedsatt rörlighet i axeln, bröstryggen eller nacken kan göra att armen används i mer ansträngande vinklar vid arbete och träning. Nackrelaterade besvär kan dessutom ge nervpåverkan som yttrar sig som smärta, stickningar eller svaghet i armbågs- och underarmsregionen, vilket behöver skiljas från renodlade lokala senfästesbesvär.
Ont i armbågen kommer oftast från överbelastade senfästen – som vid tennisarmbåge på utsidan eller golfarmbåge på insidan – men kan också bero på stela leder, spänd muskulatur eller en irriterad nerv. Vi börjar med en noggrann undersökning, vid behov med diagnostiskt ultraljud, och hänvisar vidare om något talar för en skada som kräver annan vård.
Rörligheten i armbåge, handled och angränsande leder förbättrar vi med mobilisering och manipulation, och spänd underarmsmuskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling. Vid seglivade senbesvär kan stötvågsbehandling vara ett komplement, och vid nervpåverkan använder vi nervmobilisering.
Grunden är rehabilitering med styrketräning som stegvis ökar senans tålighet. Du får råd om hur du anpassar belastningen i jobb och träning, och vi följer upp och justerar programmet.
Fysioterapi med manuell behandling av armbågen och träning gav bättre effekt än att vänta och se de första sex veckorna, och bättre än kortisoninjektion på längre sikt (Bisset et al., 2006). Kortisoninjektion gav sämre resultat efter ett år än placeboinjektion (Coombes et al., 2013). En nätverksmetaanalys fann samtidigt inget starkt stöd för att någon behandling ger snabbare smärtlindring än placebo på kort och medellång sikt (Lowdon et al., 2024) – därför bygger vi på träning och gradvis belastning och följer upp hur besvären utvecklas.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater behandlar spänd underarmsmuskulatur och stela leder och kombinerar det med övningar för senfästet.
Våra fysioterapeuter lägger upp styrketräning som stegvis bygger upp tåligheten i senor och muskler runt armbågen.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i armbåge och handled med mobilisering och manipulation.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Söka hjälp för din armbågssmärta bör du särskilt om något av detta stämmer.
Ont i armbågen uppstår ofta när vävnader runt leden belastas mer än de hinner återhämta sig från. Det kan handla om upprepade grepp, lyft, vridningar, datorarbete, verktygsarbete, träning eller sport. Smärtan kan komma från senfästen, muskler, ledkapsel, ledband, slemsäckar eller ibland nerver. Den kan också påverkas av hur nacke, bröstrygg, axel och handled fungerar. Efter fall eller direkt slag behöver orsaken bedömas mer försiktigt, särskilt om rörligheten är tydligt nedsatt.
Tennisarmbåge beskriver oftast smärta på utsidan av armbågen, medan golfarmbåge beskriver smärta på insidan. Båda handlar ofta om irritation eller överbelastning i senfästen och muskler som styr handled och grepp. Namnen kommer från idrott, men besvären är vanliga även hos personer som arbetar vid dator, använder verktyg, tränar styrka, klättrar, bär tungt eller gör repetitiva handrörelser. Vilken variant du har avgörs inte bara av namnet, utan av symtom, belastningsmönster och undersökningsfynd.
I vissa fall kan inflammation förekomma, till exempel vid irriterad slemsäck eller efter vissa akuta retningar. Men vid långvarig tennisarmbåge eller golfarmbåge är det inte alltid en klassisk inflammation som driver besväret. Ofta handlar det om en överbelastningsreaktion där senor och omkringliggande vävnad behöver rätt doserad belastning för att återfå tolerans. Därför är långvarig total vila sällan den enda lösningen, men det kan vara klokt att tillfälligt minska aktiviteter som tydligt provocerar smärtan.
Övningar behöver väljas utifrån vad som provocerar just din armbåge. Vanligt är att börja med lätta rörelser för armbåge, handled och axel, och därefter lägga till styrka för underarmens muskler. Vid tennisarmbåge eller golfarmbåge används ofta långsamma handledsövningar, excentrisk träning eller isometriska hållövningar. Om nacke, bröstrygg eller axel bidrar kan även rörlighet och kontroll där vara viktigt. Övningar ska helst ge en hanterbar reaktion och inte tydligt försämra funktionen dagen efter.
Total vila är sällan nödvändig vid vanliga överbelastningsbesvär, men du kan behöva minska eller ändra det som retar armbågen. Försök hitta en nivå där du kan använda armen utan kraftig smärtökning. Det kan innebära att dela upp arbete, byta grepp, lyfta närmare kroppen, undvika tunga vridmoment en period eller ta fler pauser. Om smärtan ökar tydligt under aktiviteten eller sitter i länge efteråt är belastningen ofta för hög just då.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
