Symptom
Vanliga tecken är smärta på utsida eller insida armbåge, ömhet vid grepp samt värk vid lyft eller vridning.
Vanliga tecken är smärta på utsida eller insida armbåge, ömhet vid grepp samt värk vid lyft eller vridning.
Besvären kan påverkas av upprepad belastning, statiska positioner, träning, arbetsställning, rörlighet, styrka och samspelet mellan nacke, skuldra och arm.
Ont i armbågen har många orsaker – vi undersöker noga och matchar tekniken mot din diagnos.
Sök vård vid trauma, feber, tydlig svullnad, domningar, svaghet eller om ont i armbågen snabbt försämras.
Armbågen är en funktionell led som möjliggör böjning och sträckning av armen samt rotation av underarmen. Leden och de omkringliggande senfästena belastas i nästan alla vardagliga grepp, lyft och vridmoment. Smärta i armbågen kan komma från senfästen, ledkapsel, slemsäckar eller nerver, och påverkas ofta av hur axel, nacke, bröstrygg och handled fungerar i hela rörelsekedjan.
Den vanligaste varianten är smärta på utsidan, lateral epicondylalgi (tennisarmbåge), men smärta på insidan, medial epicondylalgi (golfarmbåge), förekommer lika i befolkningen. Namnen är vilseledande, då de flesta drabbade aldrig spelat just tennis eller golf. Vid långvariga besvär handlar det sällan om en klassisk inflammation utan om en irritation och strukturell förändring i senfästet som kräver rätt doserad belastning för att läka.
Lokal punktömhet vid det yttre eller inre benutskottet på armbågen, som kan provoceras av att trycka direkt på senfästet.
Det gör ont att greppa och hålla, exempelvis vid handslag, att bära en väska, använda en datormus eller utföra handvridningsmoment.
Rörelser med handflatan nedåt vid lyft, vridning om en nyckel, skruvdragning och liknande moment utlöser smärtan vid lateral epicondylalgi. Vid medial epicondylalgi provoceras smärtan mer av kraft mot insidan vid grepp och böjrörelse.
Armbågsområdet kan kännas stelt och trögt efter en belastande arbetsdag eller träningspass, framför allt vid de första rörelserna på morgonen.
Greppstyrkan kan vara nedsatt, och det kan kännas osäkert att hålla i saker eller använda handen vid precisa rörelser.
Smärta på utsidan eller insidan av armbågen, ömhet vid ett tydligt senfäste, värk vid grepp, lyft eller vridning, nedsatt greppstyrka, stelhet efter belastning och molande värk i underarmen är vanliga symtom. Svullnad på baksidan av armbågen kan tala för irritation i slemsäcken, medan domningar, stickningar eller utstrålning mot fingrar kan innebära att nerver behöver bedömas.
Ont i armbågen kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Repetitiva grepp, vridmoment, lyft eller arbete med tangentbord och mus utan tillräcklig återhämtning belastar senfästena kontinuerligt. Det är kombinationen av hög frekvens, otillräcklig vila och ogynnsamma rörelsemönster som gradvis skapar irritation.
Armbågssenorna är förlängningar av musklerna i underarmen. Om underarmens flexorer och extensorer är svaga eller om rörelsemönstret i handled och axel är ogynnsamt, innebär det att senfästena vid armbågen kompenserar och tar mer belastning.
Nedsatt rörlighet i axeln, bröstryggen eller nacken kan göra att armen används i mer ansträngande vinklar vid arbete och träning. Nackrelaterade besvär kan dessutom ge nervpåverkan som yttrar sig som smärta, stickningar eller svaghet i armbågs- och underarmsregionen, vilket behöver skiljas från renodlade lokala senfästesbesvär.
Ont i armbågen kan komma från senfästen (som vid tennis- eller golfarmbåge), spända muskler, stelhet i leden eller överbelastning – och behandlingen måste anpassas efter orsaken. Därför inleder vi hos oss på Limbra alltid med en noggrann undersökning innan vi bestämmer väg. Vid behov utreder vi armbågen med diagnostiskt ultraljud för att fastställa diagnosen och gradera eventuell skada. Här arbetar fysioterapeuter, kiropraktorer och naprapater, och alla kan hjälpa dig med armbågssmärtan genom att kombinera manuell behandling och träning. När bilden är klar frigör vi leden med manipulation/justering och mobilisering för att återställa rörlighet i armbågsled och handled och ta tryck från irriterade strukturer. Mjukdelsbehandling och massage mjukar upp spänd muskulatur i över- och underarm, och vi bearbetar även den bindväv och fascia som kan låsa rörligheten och underhålla besvären. Vid segare muskelknutor använder vi triggerpunktsbehandling och dry needling, en metod med gott vetenskapligt stöd vid muskuloskeletala besvär. Bottnar smärtan i ett envist, överbelastat senfäste kompletterar vi med stötvågsbehandling, fokuserad eller radiell, för att stimulera läkningen. För ett hållbart resultat är den individuellt anpassade rehabiliterings- och styrketräningen central – den bygger upp belastningståligheten så att besvären inte återkommer. Vi behandlar alltså orsaken, inte bara symtomen. Har du ont i armbågen och vill komma till botten med det? Boka tid hos oss på Limbra, så gör vi en ordentlig utredning och lägger upp en plan för just dig.
Våra naprapaters mjukdelsbehandling, massage, fascia- och triggerpunktsbehandling, dry needling och stötvågsbehandling släpper spänningar, bearbetar bindväven och angriper smärtan där den uppstår.
Våra fysioterapeuter bygger upp senor och muskler med individuellt anpassad rehabiliterings- och styrketräning så att armbågen tål belastning igen.
Våra kiropraktorer återställer rörlighet i armbågsled och handled och avlastar irriterade strukturer med ledbehandling i form av manipulation/justering och mobilisering.
Söka hjälp för din armbågssmärta bör du särskilt om något av detta stämmer.
Limbra har kliniker i hela Sverige och du behöver ingen remiss för att boka tid. Hitta en klinik nära dig:
Kliniker på fler orter i SverigePå samtliga kliniker finns både naprapater, fysioterapeuter och kiropraktorer. Vill du veta vad en behandling kostar hittar du våra priser per klinik.
Ont i armbågen uppstår ofta när vävnader runt leden belastas mer än de hinner återhämta sig från. Det kan handla om upprepade grepp, lyft, vridningar, datorarbete, verktygsarbete, träning eller sport. Smärtan kan komma från senfästen, muskler, ledkapsel, ledband, slemsäckar eller ibland nerver. Den kan också påverkas av hur nacke, bröstrygg, axel och handled fungerar. Efter fall eller direkt slag behöver orsaken bedömas mer försiktigt, särskilt om rörligheten är tydligt nedsatt.
Tennisarmbåge beskriver oftast smärta på utsidan av armbågen, medan golfarmbåge beskriver smärta på insidan. Båda handlar ofta om irritation eller överbelastning i senfästen och muskler som styr handled och grepp. Namnen kommer från idrott, men besvären är vanliga även hos personer som arbetar vid dator, använder verktyg, tränar styrka, klättrar, bär tungt eller gör repetitiva handrörelser. Vilken variant du har avgörs inte bara av namnet, utan av symtom, belastningsmönster och undersökningsfynd.
I vissa fall kan inflammation förekomma, till exempel vid irriterad slemsäck eller efter vissa akuta retningar. Men vid långvarig tennisarmbåge eller golfarmbåge är det inte alltid en klassisk inflammation som driver besväret. Ofta handlar det om en överbelastningsreaktion där senor och omkringliggande vävnad behöver rätt doserad belastning för att återfå tolerans. Därför är långvarig total vila sällan den enda lösningen, men det kan vara klokt att tillfälligt minska aktiviteter som tydligt provocerar smärtan.
Övningar behöver väljas utifrån vad som provocerar just din armbåge. Vanligt är att börja med lätta rörelser för armbåge, handled och axel, och därefter lägga till styrka för underarmens muskler. Vid tennisarmbåge eller golfarmbåge används ofta långsamma handledsövningar, excentrisk träning eller isometriska hållövningar. Om nacke, bröstrygg eller axel bidrar kan även rörlighet och kontroll där vara viktigt. Övningar ska helst ge en hanterbar reaktion och inte tydligt försämra funktionen dagen efter.
Total vila är sällan nödvändig vid vanliga överbelastningsbesvär, men du kan behöva minska eller ändra det som retar armbågen. Försök hitta en nivå där du kan använda armen utan kraftig smärtökning. Det kan innebära att dela upp arbete, byta grepp, lyfta närmare kroppen, undvika tunga vridmoment en period eller ta fler pauser. Om smärtan ökar tydligt under aktiviteten eller sitter i länge efteråt är belastningen ofta för hög just då.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
