Symptom
Vanliga tecken är plötslig kramp i vad eller fot, muskel som drar ihop sig samt ömhet efter krampen.
Symptom » Kramp i benen

Vanliga tecken är plötslig kramp i vad eller fot, muskel som drar ihop sig samt ömhet efter krampen.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Vid återkommande kramp i benen behandlar vi spänd muskulatur och lägger upp stretching och träning för vader och ben.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Kramp i benen innebär att en muskel plötsligt och ofrivilligt drar ihop sig. Sammandragningen kan vara kortvarig men kan också hålla i sig i flera minuter och ibland komma tillbaka i vågor innan muskeln slutligen slappnar av. Vanligast är kramp i vaden, baksida lår, framsida lår eller under foten. Muskeln kan kännas hård, spänd och i vissa fall vara synlig som en knöl under huden. Smärtan varierar – från en mild stramning till en intensiv, nästan låsande smärta.
Kramp kan uppstå under fysisk aktivitet, efter träning när musklerna är trötta, eller spontant på natten – nattlig vadkramp är ett vanligt besvär, särskilt med stigande ålder och under graviditet. I de flesta fall är kramp i benen ofarligt, men återkommande eller svår kramp kan störa sömn, träning och vardag och kan ibland signalera något som bör bedömas av vården.
Krampen debuterar snabbt och utan förvarning. Muskeln drar ihop sig och kan kännas hård som en sten under huden. I vaden kan det vara svårt att sträcka på benet, och i foten kan tårna dras inåt eller krummas. Smärtan kan vara intensiv och göra det omöjligt att fortsätta aktiviteten.
Den krampande muskeln kan vara synligt spänd och knölig. Vid vadkramp är det ofta möjligt att se eller känna den spända muskelbukens kontour. Krampens duration varierar från några sekunder till flera minuter, och i enstaka fall kan den återkomma i vågor.
När krampen väl släppt är det vanligt att muskeln är öm och tung under timmar eller till och med dagar efteråt – ungefär som efter ett hårt träningspass. Området kan kännas spänt eller irriterat vid beröring.
Nattlig kramp i vaden är ett vanligt mönster, framför allt hos äldre och hos gravida. Man vaknar av att muskeln plötsligt drar ihop sig och kan behöva resa sig och belasta foten för att krampen ska ge med sig. Besvären kan störa sömnen upprepade gånger under natten.
En del får kramp enbart under ansträngande aktivitet, till exempel i slutskedet av ett löppass eller fotbollsmatch. Andra märker det när de vilar efteråt eller spontant utan tydlig utlösande faktor. Krampen kan sitta i vaderna, baksida lår, framsida lår eller i fotens små muskler.
Avbryt aktiviteten om det behövs, försök slappna av och förläng muskeln försiktigt. Vid vadkramp kan det hjälpa att långsamt dra tårna uppåt mot dig eller ställa foten i golvet och belasta lätt om det känns möjligt. Mjuk massage, lätt tryck och lugn andning kan också hjälpa muskeln att släppa. Efteråt kan muskeln kännas öm ett tag, ungefär som efter hård träning.
En vanlig förklaring är att samspelet mellan nerver och muskler störs när en muskel blivit trött eller överbelastad. Nervsignalerna som normalt reglerar muskelns sammandragning och avslappning kan bli instabila, vilket gör att muskeln drar ihop sig okontrollerat. Det sker till exempel när vadmuskeln har arbetat länge, baksida lår är uttröttad efter sprint eller fotens små muskler belastats mer än de är vana vid.
Vid längre träning i värme eller kraftig svettning förlorar kroppen vätska och salter, bland annat natrium, som har betydelse för nervsignaler och muskelfunktion. Underskott kan bidra till ökad krampbenägenhet. Det gäller framför allt vid långa pass, idrottstävlingar i varmt klimat eller kraftig svettning utan tillräcklig vätskeersättning.
Nattlig benkramp är vanligare med stigande ålder, sannolikt på grund av förändringar i neuromuskulär kontroll och cirkulation. Under graviditet, framför allt senare delen, är vadkramp vanligt. Vissa läkemedel – till exempel en del vätskedrivande eller kolesterolsänkande preparat – kan hos vissa individer öka krampbenägenheten.
Kramp i benen sitter oftast i vaden och kan bero på trötta eller överbelastade muskler, lite vätska eller hög ålder. Vi börjar med en noggrann undersökning och frågor om när krampen kommer. Kramp kan också hänga ihop med läkemedel, graviditet eller sjukdomar, och då hänvisar vi till läkare.
Spänd muskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling, och stela leder i fot, knä och rygg med manipulation och mobilisering. Våra massageterapeuter kan komplettera med massage.
Du får ett program med stretching att göra före sänggåendet och träning som bygger uthållighet i vader och ben. Vi följer upp hur ofta krampen kommer och justerar programmet därefter.
I en randomiserad studie med äldre som hade nattliga vadkramper minskade stretching varje kväll före sänggåendet både hur ofta krampen kom och hur ont den gjorde (Hallegraeff et al., 2012). Därför är stretching en central del av vårt upplägg.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater sänker muskelspänningen med mjukdelsbehandling och dry needling och lägger upp stretching och träning för vader och ben.
Våra fysioterapeuter bygger uthållighet i vader och ben med individuellt anpassad träning och ett enkelt stretchprogram.
Våra kiropraktorer ger musklerna bättre arbetsvillkor genom ledbehandling av fot, knä och rygg.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterLetar du efter en annan ort?
Hitta din klinikUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Boka tid om kramperna är täta, kraftiga eller stör din sömn.
Kramp i benen kan bero på flera samverkande faktorer. Ofta handlar det om att en muskel blivit trött, överbelastad eller inte hunnit återhämta sig efter aktivitet. Nervsystemets kontroll över muskeln kan då tillfälligt störas så att muskeln drar ihop sig ofrivilligt. Vätskebrist och saltförlust kan bidra hos vissa, särskilt vid träning i värme eller kraftig svettning. Även ålder, graviditet, vissa läkemedel och ibland underliggande sjukdomar kan påverka. Det går inte alltid att peka ut en exakt orsak.
I de flesta fall är kramp i benen ofarligt, särskilt om den kommer i samband med träning, ovana aktiviteter eller på natten och sedan släpper. Besväret kan ändå vara mycket smärtsamt och störa både sömn och vardag. Det är viktigt att vara uppmärksam på varningssignaler. Om krampen eller smärtan kommer med svullnad, rodnad, värme, missfärgning, andfåddhet, bröstsmärta, domningar eller svaghet bör du söka medicinsk vård. Detsamma gäller om besväret är nytt, kraftigt, återkommande eller svårt att förklara.
Försök att avbryta det du gör och hitta en position där du kan förlänga muskeln försiktigt. Vid vadkramp kan du prova att dra tårna och foten långsamt uppåt mot underbenet, eller ställa foten i golvet och belasta lätt om det känns tryggt. Mjuk massage eller ett jämnt tryck över den krampande muskeln kan hjälpa. Undvik att rycka hårt eller pressa igenom stark smärta. När krampen släppt kan vaden vara öm, och då kan lugn rörelse kännas bättre än total vila.
Nattlig kramp i benen är vanligt, särskilt i vaden och särskilt med stigande ålder. Orsaken är inte alltid tydlig, men muskeltrötthet, längre stillasittande, ovan belastning, vätskebalans och förändrad neuromuskulär kontroll kan spela in. Vissa får kramp när foten hamnar i en position där vadmuskeln förkortas under sömn. Om nattlig kramp kommer ofta, stör sömnen mycket eller är kopplad till andra symtom är det klokt att kontakta vården. Limbra kan samtidigt hjälpa till att bedöma rörlighet, styrka och belastning.
Stretching kan hjälpa i stunden när en muskel krampar, eftersom muskeln försiktigt får en signal att släppa sin sammandragning. För vissa kan regelbunden, lugn rörlighetsträning också minska upplevd stelhet. Däremot är stretching inte en garanti mot återkommande kramp, eftersom orsaken kan handla om trötthet, belastning, styrka, återhämtning, vätska eller andra faktorer. Hos Limbra kombinerar vi ofta råd om rörlighet med belastningsstyrning och styrketräning, så att muskeln successivt blir mer tålig i de situationer där krampen brukar uppstå.
Den här artikeln är faktagranskad och kvalitetssäkrad av en av våra terapeuter för att säkerställa att innehållet är aktuellt, korrekt och i linje med gällande kunskap.
Skriven och faktagranskad av

Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
iVi uppdaterar källorna löpande för att säkerställa att informationen är aktuell.
För att ge bästa möjliga upplevelse använder vi tekniker som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. Genom att samtycka till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Att inte samtycka eller återkalla samtycke kan påverka vissa funktioner negativt.