Symptom
Vanliga tecken är växtvärk eller idrottsbesvär, ont vid träning eller lek samt häl- eller knäsmärta.
Vanliga tecken är växtvärk eller idrottsbesvär, ont vid träning eller lek samt häl- eller knäsmärta.
Besvären kan ha flera bidragande faktorer samtidigt, till exempel belastning, återhämtning, rörlighet, styrka, tidigare skador och hur kroppen används i vardagen.
Barn och ungdomar med växtvärk, idrottsbesvär eller ont i häl och knä behandlar vi varsamt med fokus på lekfull träning.
Sök vård snabbt vid trauma, feber, hälta, svullnad, nattlig smärta, domningar, svaghet eller påverkat allmäntillstånd.
Besvär hos barn och ungdomar kan handla om smärta, stelhet, trötthet, nedsatt rörlighet eller att kroppen känns annorlunda vid aktivitet. Det märks ofta i nacke och axlar efter skärmtid, eller i ryggen efter lång sittning. Ibland är det knäna eller hälarna som gör sig påminda vid idrott, och ibland handlar det om återkommande värk efter perioder av snabb tillväxt.
Hos små barn är signalerna ofta mindre tydliga. Barnet kanske inte säger att det gör ont utan vill bli buret mer, undviker att springa eller blir ledset vid vissa rörelser. Därför behöver besvären ses i ljuset av hela situationen: ålder, utveckling, aktivitet, sömn och hur vardagen påverkas. Under förskoleåren utvecklas motorik, balans och kroppskontroll snabbt. Barn klättrar, hoppar och ramlar som en naturlig del av det, men kan ändå få kvarstående ömhet, börja halta eller klaga över värk. I den åldern kan även mycket skärmtid och stillasittande bidra till stelhet i nacke, rygg och axlar – inte för att skärmen i sig är farlig, utan för att variation och rörelsepauser saknas. Om besvären inte går över, återkommer ofta eller påverkar lek och sömn kan det vara klokt att låta någon undersöka rörelse och belastning.
Värk som kommer på kvällen eller efter en aktiv dag kan ibland hänga ihop med tillväxt, träning eller mycket rörelse. Besvär som sitter på samma ställe, återkommer ofta eller gör att barnet haltar, undviker aktivitet eller sover sämre bör bedömas.
Smärta vid lek, träning eller idrott kan märkas som att barnet stannar upp, tappar fart, ändrar teknik eller inte vill vara med. Ofta handlar det om belastning, återhämtning och snabb förändring i aktivitet, men mönstret behöver bedömas utifrån ålder och vardag.
Hälar, knän och fötter belastas mycket vid löpning, hopp och snabba riktningsförändringar. Smärta kan komma smygande under en träningsperiod eller efter ökad aktivitet. Om besvären påverkar gång, idrott eller vanlig lek är det klokt att se över belastning och rörelsemönster.
Efter fall, vridning eller smäll kan barnet fortsätta ha ont även när den första reaktionen har lagt sig. Var uppmärksam på hälta, svullnad, ovilja att stödja, tydlig ömhet eller att barnet skyddar en kroppsdel. Vid misstanke om fraktur eller allmänpåverkan ska vården kontaktas.
Sök bedömning om besvären återkommer, sitter i efter vila eller påverkar lek, träning, gång, sömn eller skola. Hos yngre barn kan förändrat beteende, ovilja att röra sig eller att vilja bli buren vara tydliga tecken. Akut vård behövs vid kraftig smärta, feber, svullnad, misstänkt fraktur eller om barnet är allmänpåverkat.
Barn och ungdomar kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Under tillväxtperioder förändras kroppens proportioner, koordination och belastning. Det kan göra att knän, hälar, rygg eller andra områden blir mer känsliga vid lek och idrott.
Långa stunder i skolan, med läxor eller framför skärm kan bidra till stelhet och trötthet i nacke, axlar och rygg. Variation, pauser och vardagsrörelse kan minska belastningen.
När barn eller ungdomar börjar träna mer, byter underlag eller kombinerar flera aktiviteter kan kroppen få för lite tid att anpassa sig. Det kan ge återkommande smärta i till exempel knän, hälar, höfter eller fötter.
Stötar, fall och vridningar är vanliga vid lek och idrott. Om ömhet, hälta eller rörelsebegränsning blir kvar kan belastning och funktion behöva bedömas.
Ont i hälen, knät eller ryggen hos barn och ungdomar hänger ofta ihop med tillväxt, mer träning än kroppen hunnit vänja sig vid eller för lite rörelse i vardagen. Vi börjar med en noggrann undersökning anpassad efter barnets ålder och hänvisar till läkare om besvären behöver bedömas där. Mer om vårt arbetssätt finns i vårt kompetenscenter för behandling av barn.
Med kontrollerad mobilisering och vid behov manipulation förbättrar vi rörligheten utan att belasta växande strukturer hårt. Spänd muskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, och där det är motiverat och barnet är bekvämt med det kan triggerpunktsbehandling och dry needling användas. Vid idrottsrelaterade besvär arbetar vi med idrottsmedicinsk behandling.
Det viktigaste steget är rehabiliteringen – ett lekfullt och åldersanpassat rörelse- och styrkeprogram. Vi hjälper barn, föräldrar och tränare att dosera träning och vila under perioder av snabb tillväxt.
Besvär i muskler och leder kan börja redan under uppväxten och återkommer ofta (Kamper et al., 2016), och forskare efterlyser fler studier av behandling just för barn och unga (Kamper et al., 2017). Brittiska fysioterapeuternas förbund (Chartered Society of Physiotherapy) lyfter fram rörelse och anpassade övningar som en grund vid muskel- och ledbesvär, och det är så vi arbetar: varsam behandling kombinerad med aktivitet.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater behandlar varsamt och ger barnet och föräldrarna enkla övningar och råd om träningsmängd.
Våra fysioterapeuter lägger upp lekfull och åldersanpassad träning som bygger styrka och kontroll.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten med mobilisering och manipulation anpassad efter barnets växande kropp.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Sök hjälp när barnet får ont vid aktivitet eller besväret inte går över.
Ja, tillfällig värk eller ömhet kan förekomma hos barn och ungdomar, särskilt i perioder med mycket lek, idrott, tillväxt eller förändrad belastning. Det betyder inte automatiskt att något är allvarligt. Samtidigt ska återkommande, tilltagande eller funktionspåverkande besvär tas på allvar. Om barnet börjar halta, undviker aktivitet, sover sämre på grund av smärta eller får ont utan tydlig anledning kan det vara klokt att söka bedömning. Hos Limbra tittar vi på rörelse och belastning, och hänvisar vidare om symtomen kräver medicinsk utredning.
Skärmtid i sig behöver inte vara farligt, men långa stunder i samma position kan bidra till trötthet och stelhet i nacke, axlar och rygg. Barn och ungdomar sitter ofta framåtböjda med mobil, surfplatta eller dator, vilket kan göra att musklerna får arbeta statiskt länge. Det viktigaste är variation: byt ställning, ta korta rörelsepauser, håll skärmen i bättre höjd när det går och kombinera stillasittande med fysisk aktivitet. Om besvären kvarstår trots förändrade vanor kan en funktionsbedömning vara hjälpsam.
Begreppet växtvärk används ofta om värk hos barn, men all återkommande smärta bör förstås i sitt sammanhang. Ni kan börja med att notera när värken kommer, var den sitter, om den är kopplad till aktivitet, om den väcker barnet på natten och om det finns hälta, svullnad eller feber. Lugn rörelse, värme, lätt massage och tillräcklig sömn kan ibland lindra. Om värken är ensidig, tilltagande, ger hälta, väcker barnet ofta eller påverkar vardagen bör ni kontakta vården eller boka en bedömning.
Det beror på symtomens karaktär. Vid mild belastningssmärta kan det ibland räcka att minska mängd, intensitet eller hopp- och löpmoment under en period, snarare än att vila helt. Smärta som ökar under passet, sitter kvar dagen efter eller påverkar teknik är en signal att justera. Vid akut skada, svullnad, tydlig hälta, kraftig smärta eller misstanke om fraktur ska träningen avbrytas och vård kontaktas. Limbra kan hjälpa till att resonera kring belastningsstyrning och gradvis återgång när det är lämpligt.
Hos spädbarn arbetar vi extra försiktigt och med fokus på observation, rörelse, positionering och trygg rådgivning. Om föräldrar upplever att barnet har svårt att vrida huvudet, ogillar vissa lägen eller verkar spänt kan en varsam bedömning ibland ge vägledning. Samtidigt är spädbarn en grupp där medicinska orsaker alltid behöver beaktas. Vid feber, slöhet, dålig viktuppgång, matningsproblem, andningspåverkan, kramper eller allmän oro för barnets hälsa ska barnhälsovård, 1177 eller läkare kontaktas i första hand.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
