Muskelbristning och sträckning

Muskelbristning innebär att muskelfibrer skadas och graden varierar från en lätt sträckning till en komplett ruptur. Det uppstår vid en plötslig kraftansträngning – ett sprint, ett hopp eller en snabb vändning – och ger ett typiskt hugg följt av smärta, stelhet och nedsatt kraft. Skadorna är vanligast i baksida lår, vad och framsida lår. På Limbra hjälper vi dig förstå skadans grad och lägger upp en trygg väg tillbaka till träning och vardag.
Gubbvad med smärtmarkering i vaden och närbild av vadmuskulaturen.

Snabba fakta

Symptom

Vanliga tecken är plötslig smärta i muskeln, hugg eller bristningskänsla samt blåmärke eller svullnad.

Orsaker

Besvären kan ha flera bidragande faktorer samtidigt, till exempel belastning, återhämtning, rörlighet, styrka, tidigare skador och hur kroppen används i vardagen.

Behandling

Muskelbristningar och sträckningar behandlar vi med noggrann gradering, stegvis belastning, mjukdelsbehandling och ett progressivt styrkeprogram.

När man ska söka hjälp

Sök vård vid trauma, feber, tydlig svullnad, domningar, svaghet eller om muskelbristning snabbt försämras.

Vad är Muskelbristning och sträckning?

En muskelbristning är en skada i muskelvävnaden där muskelfibrer har tänjts ut, skadats eller gått av. Skadan uppstår när muskeln utsätts för en kraft den inte klarar i stunden – vid sprint, hopp, riktningsförändring, tung styrketräning eller ett kraftigt skott. Begreppen muskelbristning och sträckning används ofta om samma typ av skada, men omfattningen kan variera: en lindrig sträckning ger tydlig smärta men tillåter viss rörelse, medan en mer uttalad bristning kan göra det svårt att gå, springa eller använda kroppsdelen normalt.

Muskelbristningar är vanligast i muskler som arbetar över två leder och utsätts för snabba förändringar i längd och kraft: hamstrings, vaden och framsida lår är de vanligaste lokalisationerna, men bristningar kan uppstå i alla muskler beroende på aktivitet. Symptomen kommer oftast plötsligt och i samband med en tydlig belastning.

Symptom

Plötslig smärta i muskeln

Skarp, lokal smärta som uppstår abrupt i samband med en specifik rörelse eller belastningstopp, till exempel vid en springsprint, ett lyft eller ett snabbt stopp.

Hugg eller bristningskänsla

Många beskriver att det hugger eller drar till i muskeln, ibland med en känsla av att något brister eller spricker inne i muskeln.

Blåmärke eller svullnad

En mindre blödning i muskelvävnaden kan ge synlig svullnad och blåmärke i området, ibland med fördröjning på timmar till dagar efter skadan.

Svaghet vid belastning

Nedsatt kraft i det drabbade muskelpartiet. Det kan vara svårt att sträcka ut muskeln, ta i eller belasta den i aktivitet som liknar det som orsakade skadan.

Ömhet när muskeln spänns

Smärtan är tydligast när muskeln aktiveras, sträcks ut eller utsätts för tryck. Palpation av det skadade området ger ofta en distinkt öm punkt.

De första 24–48 timmarna efter en misstänkt muskelbristning är det ofta klokt att minska belastningen och undvika sådant som tydligt ökar smärtan. Kompression och högläge kan hjälpa vid svullnad, och lätt vardagsrörelse kan vara bättre än total inaktivitet om det känns kontrollerat. Undvik hård massage, intensiv stretching, bastu/varm behandling och tuff konditionsträning i det mest akuta skedet, eftersom det kan öka cirkulation och irritation i området. När smärtan lugnar sig kan du gradvis börja med lätta rörelser och övningar. En bra tumregel är att belastningen ska kännas hanterbar under aktiviteten och inte ge tydlig försämring senare samma dag eller dagen efter. Återgång till träning bör ske stegvis, särskilt om skadan sitter i baksida lår, vad eller framsida lår där återfall är relativt vanligt.

Låter detta bekant?

  • Plötslig smärta i muskeln
  • Hugg eller bristningskänsla
  • Blåmärke eller svullnad
  • Svaghet vid belastning
  • Ömhet när muskeln spänns

Orsaker

Muskelbristning kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.

Otillräcklig uppvärmning och snabb belastningsökning

En muskel som inte är förberedd för maximal kraft – på grund av otillräcklig uppvärmning, snabbt ökad träningsmängd eller lång vila innan ett intensivt pass – löper större risk att skadas när den utsätts för hög belastning.

Trötthet och nedsatt koordination

En trött muskel förlorar en del av sin förmåga att kontrollera kraft och rörelseomfång. Trötthet, dålig sömn och otillräcklig återhämtning ökar risken för att muskeln inte klarar en plötslig belastning.

Tidigare skada och kvarvarande svaghet

En muskel som skadats tidigare kan ha kvarvarande svaghet, stelhet eller ärrbildning som gör den mer sårbar för ny skada, framför allt om rehabiliteringen inte var fullständig.

Yttre våld mot muskeln

Direkta slag mot en muskel – till exempel en lårkaka – kan orsaka bristning och blödning i muskulaturen utan att muskeln överlastats av rörelsen. Mekanismen skiljer sig från överlastningsskador men rehabiliteringsprinciperna liknar varandra.

Behandlingar

En muskelbristning eller sträckning uppstår oftast vid en plötslig kraftansträngning, som en sprint, ett hopp eller en snabb vändning, och drabbar ofta baksida lår, framsida lår eller vad. Vi börjar med en noggrann undersökning som visar hur omfattande skadan är och vad som låg bakom den, och vid behov graderar vi skadan med diagnostiskt ultraljud. Misstänker vi en större bristning eller en senavslitning hänvisar vi vidare.

I det tidiga skedet skyddar vi skadan och börjar belasta gradvis. När vävnaden tål mer använder vi massage och fasciabehandling, och vid ömma, spända stråk triggerpunktsbehandling och dry needling. Med mobilisering och manipulation ser vi till att angränsande leder rör sig fritt, så att den läkande muskeln inte behöver kompensera.

Grunden är rehabilitering med ett styrkeprogram som stegras i takt med läkningen. För idrottare ingår en plan för återgång till träning och match som en del av vår idrottsmedicinska behandling, och vi följer upp hur muskeln svarar på belastningen.

Vad säger forskningen?

Muskelskador i idrott delas i dag in enligt Münchenkonsensus, som skiljer mellan funktionella besvär och strukturella skador av olika grad (Mueller-Wohlfahrt et al., 2013). En översikt av forskningen om muskelns läkning beskriver ett upplägg där en kort period av avlastning följs av tidig, gradvis belastning (Järvinen et al., 2005). Enligt en expertkonsensus bör beslutet att återgå till idrott bygga på kliniska och funktionella kriterier, inte bara på hur lång tid som har gått (Bisciotti et al., 2019).

Rätt hjälp. Nära dig.

Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.

Utbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik

När ska man söka hjälp?

Sök hjälp när muskelskadan är kraftig eller inte läker som den ska.

  • Kraftig smärta och tydlig kraftnedsättning direkt vid skadan
  • Stor svullnad eller missfärgning av huden
  • Känsla av att muskeln gett vika eller en grop i muskeln
  • Besvär som inte förbättras inom rimlig tid

Baserat på dina symtom hjälper vi dig att hitta rätt terapeut.

Vill du få hjälp med muskelbristning? Boka en tid hos Limbra så hjälper vi dig att förstå besvären och hitta en plan framåt.

Vanliga frågor om Muskelbristning och sträckning

Hur vet jag om jag har fått en muskelbristning?

En muskelbristning uppstår ofta i samband med en tydlig belastning, till exempel sprint, hopp, lyft, skott eller snabb riktningsförändring. Typiska tecken är att det hugger eller drar till i muskeln, följt av smärta, stelhet, ömhet och sämre kraft. Ibland kommer svullnad eller blåmärke efter några timmar eller dagar. Det går inte alltid att avgöra omfattningen själv, särskilt inte i början. Om du har svårt att belasta, har stor svullnad eller tydlig kraftförlust är det klokt att få skadan bedömd.

Är muskelbristning och sträckning samma sak?

I vardagligt språk används muskelbristning och sträckning ofta om samma typ av skada. Det handlar om att muskelfibrer har överbelastats och skadats i någon grad. En mindre sträckning kan innebära en begränsad skada med relativt snabb förbättring, medan en större bristning kan ge mer uttalad smärta, blåmärke och funktionsförlust. Det viktiga är därför inte bara vilket ord man använder, utan hur skadan beter sig, hur mycket kraft och rörlighet som finns kvar och hur den svarar på belastning över tid.

Hur länge tar det för en muskelbristning att läka?

Läkningstiden varierar mycket. En mindre muskelbristning kan förbättras tydligt inom några veckor, medan en mer omfattande skada kan kräva flera månader innan full belastning, idrott eller tungt arbete känns tryggt. Tiden påverkas av skadans storlek, placering, tidigare skador, ålder, träningsnivå och hur rehabiliteringen stegras. Det är vanligt att smärtan minskar före muskeln är redo för maximal belastning. Därför bör återgången styras av funktion, styrka och tolerans – inte bara av att det känns bättre i vila.

Vad ska jag göra direkt efter en misstänkt muskelbristning?

I det akuta skedet är det ofta bra att avbryta aktiviteten och minska belastningen på muskeln. Kompression och högläge kan vara hjälpsamt vid svullnad, och du kan hålla igång med lugna vardagsrörelser om det inte ökar smärtan tydligt. Undvik hård massage, intensiv stretching, bastu eller tuff träning första tiden, eftersom det kan irritera området. Efter några dagar kan man ofta börja med försiktig aktivering och rörelse, men nivån bör anpassas efter smärta, funktion och skadans omfattning.

Ska man stretcha en muskelbristning?

Direkt efter en misstänkt muskelbristning är aggressiv stretching sällan en bra idé. Muskeln har då nyligen skadats och kraftig uttänjning kan öka smärta och irritation. Lugn rörlighet inom ett bekvämt område kan däremot vara aktuellt när den akuta smärtan har lagt sig. Senare i rehabiliteringen kan rörlighet och kontrollerad belastning i längre muskellägen bli viktigt, särskilt för baksida lår och vad. Skillnaden ligger i timing, dos och kontroll. En terapeut kan hjälpa dig avgöra när och hur rörlighet bör tränas.

Faktagranskad av

Den här artikeln är faktagranskad och kvalitetssäkrad av en av våra terapeuter för att säkerställa att innehållet är aktuellt, korrekt och i linje med gällande kunskap.

Skriven och faktagranskad av

Nicklas Hellborg
Nicklas Hellborg
Leg. Naprapat på Uppsala Fyristorg
Fokusområden: