Symptom
Vanliga tecken är snedhet i rygg eller hållning, olika höjd på axlar eller höfter samt trötthet i ryggen.
Vanliga tecken är snedhet i rygg eller hållning, olika höjd på axlar eller höfter samt trötthet i ryggen.
Besvären kan ha flera bidragande faktorer samtidigt, till exempel belastning, återhämtning, rörlighet, styrka, tidigare skador och hur kroppen används i vardagen.
Vid skolios hjälper vi dig med ledbehandling, mjukdelsbehandling och individuellt anpassad träning, i samarbete med läkare vid behov.
Sök vård vid trauma, feber, tydlig svullnad, domningar, svaghet eller om skolios snabbt försämras.
Skolios innebär att ryggraden avviker i sidled sett bakifrån, och ofta finns även en rotation i kotorna. Sett bakifrån ska ryggraden vara relativt rak, men vid skolios kan den bilda en C-form eller S-form. I medicinska sammanhang mäts graden av sidokrökning med Cobbvinkel på röntgen. En krökning över cirka 10 grader brukar beskrivas som skolios, men graden säger inte alltid hur besvärliga symptomen är.
Man skiljer mellan funktionell och strukturell skolios. En funktionell snedhet uppstår på grund av muskelspänning, smärta, benlängdsskillnad eller bäckenpåverkan och kan minska när orsaken behandlas. En strukturell skolios är mer fast och beror på förändringar i ryggradens form. Den vanligaste strukturella formen hos unga är idiopatisk skolios, där orsaken inte är känd. Hos vuxna kan degenerativa förändringar med åldern gradvis göra ryggen mer asymmetrisk.
Ryggraden bildar en sidokrökning som kan märkas som att kroppen lutar åt ena hållet, att kläder sitter snett eller att axlarna eller midjan ser ojämna ut.
Vid skolios med rotation kan ett skulderblad stå mer utåt, ena revbensbågen vara mer framträdande, eller bäckenet hänga snett, vilket ger en synlig asymmetri.
Musklerna kring ryggraden behöver arbeta mer på ena sidan för att kompensera för krökningen, vilket ofta ger trötthetskänsla i rygg och bål efter stående, promenader eller träning.
Återkommande värk eller stelhet i ländrygg eller bröstrygg, ofta kopplat till kompensationsmönster i muskler, leder och bindväv runt krökningen snarare än till krökningen som form i sig.
Sittande under längre tid kan provocera smärta eller obehag, framför allt om bäckenet eller bröstryggen hålls i en asymmetrisk position utan tillräckligt stöd.
Ja, de flesta kan och bör vara fysiskt aktiva, men träningen behöver ibland anpassas. Styrka, rörlighet, kondition och bålstabilitet kan hjälpa ryggen att tåla vardag och belastning bättre. Det finns inte en övning som passar alla skolioser. Börja hellre med kontrollerad dos, följ reaktionerna och ta hjälp om du får ökande smärta, nervsymtom eller osäkerhet kring teknik.
Skolios kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
När ryggen är asymmetrisk belastas muskler, diskar och leder ojämnt. Arbete, träning, graviditet, inaktivitet eller annan belastningsförändring kan göra att kompensationerna runt krökningen tilltar och ger smärta som inte direkt beror på krökningens grad.
Vid strukturell skolios bidrar kotornas form och tillväxt till sidokrökningen och rotationen. Under tillväxtperioden kan krökningen öka, vilket är skälet till att barn och ungdomar med tydlig skolios bör följas medicinskt. Degenerativa förändringar i diskar och leder kan hos vuxna gradvis öka en befintlig asymmetri.
Smärta, muskelspänning, benlängdsskillnad eller bäckenobalans kan skapa en funktionell snedhet i ryggen. Dessa faktorer påverkar hur kroppen håller sig och kan förstärka en redan befintlig krökning eller skapa en ny asymmetri som försvinner när den utlösande faktorn behandlas.
Stelhet, obalans eller nedsatt rörlighet i höfter och bäcken påverkar rörelsemönstret upp genom ryggraden. Begränsad rörlighet på ena sidan kan göra att ryggen behöver kompensera, vilket kan förstärka asymmetrin och öka belastningen på specifika kotsegment.
Skolios är en sidokrökning av ryggraden. Hos barn och ungdomar som växer behöver krökningen följas upp, medan vuxna oftare söker för stelhet, muskelvärk och trötthet i ryggen. Vi börjar med en noggrann undersökning av kurvan, rörligheten och vilken muskulatur som är över- respektive underbelastad. Vid misstänkt skolios under tillväxten, eller om kurvan ökar, hänvisar vi till läkare för röntgen och ställningstagande till korsett.
Stela partier behandlar vi med mobilisering och, när det passar, manipulation. Överbelastad muskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling, vilket minskar smärtan och gör ryggen rörligare.
Det viktigaste är träning som är anpassad efter just din kurva och som stärker bål och rygg. Du får ett program att göra hemma, och vi följer upp hur det går.
Den internationella skoliosorganisationen SOSORT rekommenderar regelbunden uppföljning under tillväxten, skoliosspecifika övningar och korsett när kurvan är större eller ökar (Negrini et al., 2018). Riktlinjen betonar också att läkare, ortopedingenjör och fysioterapeut ska arbeta tillsammans som ett team. Därför samarbetar vi med läkare när det behövs och lägger stor vikt vid träningen.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater kombinerar ledbehandling, mjukdelsbehandling och dry needling för att minska spänningar och balansera muskulaturen kring ryggen.
Våra fysioterapeuter lägger upp individuellt anpassad träning för bål och rygg utifrån din kurva.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i ryggen med mobilisering och manipulation.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Skolios ger inte alltid besvär, men vissa tecken bör få dig att söka bedömning.
Skolios beskriver en sidokrökning av ryggraden och ofta en rotation i kotorna. Dålig eller vanemässig hållning kan göra att kroppen ser sned ut, men behöver inte innebära en mätbar skolios. I praktiken kan de överlappa: en person med skolios kan också ha hållningsvanor, stelhet eller muskelspänningar som förstärker asymmetrin. En bedömning tittar därför både på ryggradens form och på hur kroppen rör sig. Om man behöver fastställa graden av skolios görs det med röntgen och Cobbvinkel via vården.
Det beror på typen av snedhet. En funktionell snedhet som beror på smärta, muskelspänning, tillfällig avlastning eller bäckenpåverkan kan minska när orsaken behandlas eller läker ut. En strukturell skolios, där ryggradens form är mer bestående, brukar inte bara försvinna. Hos barn och ungdomar kan utvecklingen förändras under tillväxten, vilket är skälet till att tydliga eller ökande snedheter ska följas medicinskt. Hos vuxna fokuserar man ofta på funktion, smärta och belastning snarare än att förvänta sig att ryggen blir helt rak.
Nej. Många personer med skolios har inga eller mycket små besvär. Andra får återkommande värk, stelhet eller trötthet i rygg och bål, särskilt vid långvarigt sittande, stående, ensidig belastning eller tung träning. Smärtan kommer ofta från muskler, leder och kompensationer runt krökningen snarare än från själva skoliosen som form. Därför kan behandling och träning vara hjälpsamt även när krökningen i sig inte förändras. Om smärtan är kraftig, nattlig, snabbt ökande eller kombinerad med neurologiska symtom bör du söka vård.
En funktionell snedhet kan ofta förändras när du ligger, sitter, böjer dig framåt eller när smärta och muskelspänning minskar. En strukturell skolios är mer fast och syns ofta även vid framåtböjning, ibland med en tydligare revbens- eller ryggasymmetri. Det går dock inte alltid att avgöra säkert utan rätt undersökning, och graden av skolios kan bara mätas på röntgen. Hos Limbra kan vi göra en funktionsbedömning och hjälpa dig förstå vad som verkar påverkbart, samt rekommendera vårdkontakt om medicinsk utredning behövs.
Bra övningar beror på din krökning, dina symtom och din träningsnivå. Många mår bra av mjuk rörlighet som cat-cow, bröstryggsrotation och kontrollerad extension, kombinerat med styrka för bål, höfter och rygg. Sidoplanka, höftlyft, dead bug, roddövningar och enbensövningar kan vara användbara när de doseras rätt. Vissa behöver arbeta mer med andning och bröstkorgsrörlighet. Det viktigaste är att övningarna inte väljs slentrianmässigt, utan anpassas efter hur din kropp kompenserar och vad du vill klara i vardag eller träning.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
