Stötvågsbehandling är en behandlingsmetod där mekaniska tryckvågor skickas in i ett smärtande eller irriterat område med hjälp av ett behandlingsapparat. Metoden används ofta vid långvariga besvär i muskler, senor och senfästen, särskilt när besvären inte har blivit bättre av vila, avlastning, övningar eller annan behandling alene.
Vid långvariga sene- och belastningsbesvär kan kroppens reparationsprocess ha blivit långsam, ofullständig eller fastnat i ett irritationsmönster. Stötvågsbehandling syftar till att stimulera vävnaden mekaniskt och skapa en lokal reaktion som kan bidra till ökad cirkulation, smärtlindring och bättre förutsättningar för läkning.
Behandlingen används ofta vid besvär som plantar fasciit, hälsporre, hälsenebesvär, tennisarmbåge, golfarmbåge, hopparknä, löparknä, benhinnebesvär, senproblematik i axeln och vissa former av långvarig muskelsmärta. Den kan också vara aktuell vid kalkaxel eller irritation i slemsäckar, beroende på undersökningsfynd och klinisk bedömning.
Det finns olika typer av stötvågsbehandling. Radiell stötvågsbehandling sprider tryckvågen över ett bredare område och används ofta vid mer ytliga eller större behandlingsområden. Fokuserad stötvågsbehandling koncentrerar energin till en mindre och djupare zon, vilket kan vara relevant vid mer specifika eller djupare liggande vävnadsbesvär.
Stötvågsbehandling bör alltid föregås av en undersökning. Terapeuten bedömer om besvären passar för stötvåg, vilken typ av stötvågsbehandling som är mest relevant, och om behandlingen bör kombineras med rehabilitering, övningar, belastningsstyrning eller annan uppföljning. Stötvågsbehandling har bäst stöd vid plantarfasciit, där en systematisk översikt med metaanalys fann stark evidens för en tydlig smärtlindrande effekt (Charles et al., 2023). Vid besvär i hälsenan och knäskålssenan är effekten mindre säker, och stötvåg fungerar då bäst som ett komplement till träning. SBU:s upplysningstjänst har gått igenom forskningen om senbesvär i armbåge, axel och knä och konstaterar att högenergetisk stötvåg har effekt vid kalkaxel, men att effekten vid andra senbesvär i dessa områden är liten eller oklar (SBU, 2021). I en svensk studie jämfördes radiell stötvågsbehandling med manuell behandling hos löpare med smärta på utsidan av knät (löparknä, ITBS), och behandlingarna var lika effektiva (Weckström & Söderström, 2016). Studien genomfördes av Johan Söderström, leg. naprapat på Limbra. Därför använder vi stötvåg där den gör mest nytta och kombinerar den alltid med belastningsträning.