Symptom
Vanliga uttryck är molande värk, hugg, stelhet, ömhet, trötthet, nedsatt rörlighet och svårigheter att belasta eller använda kroppen som vanligt.
Vanliga uttryck är molande värk, hugg, stelhet, ömhet, trötthet, nedsatt rörlighet och svårigheter att belasta eller använda kroppen som vanligt.
Orsakerna är ofta sammansatta och kan omfatta tidigare skada, överbelastning, långvarig stress, sömnpåverkan, nervsystemets ökade känslighet, ledsjukdom eller annan medicinsk bakgrund.
Långvarig smärta behandlar vi med en kombination av manuell behandling, akupunktur och gradvis ökande träning som bygger tolerans och funktion.
Sök hjälp om smärtan varar, begränsar funktion, påverkar sömn eller livskvalitet, sprider sig, eller om du får domningar, svaghet, feber, oförklarlig viktnedgång eller andra varningssymtom.
Kronisk smärta betyder att smärtan blivit långvarig, ofta definierat som minst tre månader. Det viktiga i vardagen är dock att smärtan inte följer ett vanligt läkningsförlopp och fortsätter påverka funktion, sömn, rörelse och livskvalitet. Den kan ha börjat efter en skada, operation, inflammation eller period med hög stress, eller utvecklas gradvis utan tydlig startpunkt, och kan sitta avgränsat eller vara mer spridd.
Långvarig smärta är inte alltid ett tecken på att vävnaden fortfarande är skadad. Smärta är en upplevelse som formas av signaler från kroppen, nervsystemets tolkning och kroppens aktuella tillstånd, och vid långvariga besvär kan nervsystemet bli mer lättretligt, så att rörelser eller belastning som tidigare tolererades upplevs mer smärtsamma. Det betyder inte att smärtan är inbillad, utan att mekanismerna bakom kan vara mer komplexa än vid en akut skada.
Ibland är den kopplad till tydliga tillstånd som artros, nervpåverkan, fibromyalgi eller reumatisk sjukdom. I andra fall handlar det mer om samspelet mellan muskel- och ledfunktion, ett överkänsligt smärtsystem och livsfaktorer som sömn och stress.
Smärtan finns kvar över tid eller kommer tillbaka i perioder. Den kan kännas molande, brännande, huggande, pulserande eller diffus. Intensiteten kan variera från dag till dag och öka efter belastning, stress, sömnbrist eller längre stillasittande.
Långvarig smärta följs ofta av stelhet, spänning eller en känsla av att kroppen inte rör sig fritt. Det kan märkas vid uppresning, promenader, lyft, trappor eller rörelser över axelhöjd. Ibland skyddar kroppen området genom att begränsa rörelsen.
Smärtan kan börja i ett område men med tiden kännas i fler delar av kroppen. Ryggbesvär kan till exempel följas av spänning i säte, höfter, bröstrygg eller nacke. Mer utbredd värk kan också finnas redan från början.
Smärta kan störa insomning, ge uppvaknanden eller göra att kroppen känns oåterhämtad på morgonen. Dålig sömn kan samtidigt sänka smärttröskeln och göra nervsystemet mer känsligt. Trötthet, oro och minskad aktivitet kan då förstärka varandra.
Långvarig smärta kan göra att vardagliga aktiviteter begränsas, som promenader, träning, hushållsarbete, lyft, datorarbete eller bilkörning. Många börjar röra sig försiktigare eller undviker sådant som kan trigga besvär. Över tid kan det minska styrka och kapacitet.
Symtomen vid kronisk smärta kan växla mellan bättre och sämre perioder. Det är vanligt att smärtans påverkan på sömn, rörelse, ork och vardagsfunktion blir minst lika viktig som var den känns. En bedömning behöver därför se till både det smärtande området och hur kroppen fungerar i aktivitet och återhämtning.
Kronisk smärta har sällan en enda förklaring. Ofta handlar det om en kombination av vävnadspåverkan, nervsystemets känslighet, belastning över tid och faktorer som sömn, stress och aktivitetsnivå.
Smärta kan bli långvarig efter exempelvis ryggbesvär, stukning, fraktur, operation eller annan vävnadsskada. Ibland finns kvarstående irritation, men smärtan kan också finnas kvar trots att vävnaden har läkt.
Upprepad belastning av muskler, senor och leder kan bidra till att ett område blir känsligt och svårare att använda som vanligt. Ändrade rörelsemönster kan även göra att andra delar av kroppen belastas mer.
Vid långvariga besvär kan nervsystemet reagera starkare på signaler från kroppen, så att vardagliga rörelser eller lätt tryck gör mer ont än tidigare. Det betyder inte att smärtan är inbillad, men rehabiliteringen behöver ofta ske gradvis.
Hög stress, oro eller för lite sömn kan sänka smärttröskeln och göra kroppen mer lättretlig. Smärta kan samtidigt störa sömnen, vilket kan skapa en ond cirkel med sämre återhämtning.
Kronisk smärta är smärta som har funnits i mer än tre månader och som ofta påverkar rörelse, sömn och vardag. Orsakerna är oftast sammansatta – en tidigare skada, överbelastning, stress, sömnbrist och ökad känslighet i nervsystemet kan alla spela in. Vi börjar med en noggrann undersökning som kartlägger hela bilden, och vi samarbetar med läkare när besvären behöver utredas vidare.
Stela områden behandlar vi med mobilisering och manipulation, och spänd muskulatur, stram bindväv och ömma stråk med massage, fasciabehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling. Akupunktur kan dämpa smärtupplevelsen och ge dig ett fönster att träna i.
Det viktigaste är träningen. Inom vår rehabilitering lägger vi upp ett individuellt program som ökar gradvis, bygger upp din tolerans och ger dig större kontroll över besvären. Vi följer upp regelbundet och justerar planen tillsammans med dig.
Fysisk aktivitet och träning vid långvarig smärta kan minska smärtan och förbättra den fysiska funktionen, med få biverkningar, men effekterna är oftast små till måttliga och studiernas kvalitet är låg (Geneen et al., 2017). Akupunktur vid långvarig smärta i rygg, nacke och axel, vid artros och vid huvudvärk gav bättre effekt än både skenakupunktur och ingen akupunktur, och effekten höll till stor del i sig över tid (Vickers et al., 2018). Myofasciell behandling har gett lovande resultat i kontrollerade studier, men både kvaliteten och resultaten varierar (Ajimsha et al., 2015).
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater kombinerar led- och mjukdelsbehandling med träning som ökar i din takt och ger dig verktyg att hantera smärtan själv.
Våra fysioterapeuter lägger upp gradvis ökande träning som bygger tolerans, styrka och trygghet i rörelserna.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i stela områden med mobilisering och manipulation och kombinerar det med råd och övningar.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Sök hjälp när smärtan blivit långvarig och börjar begränsa hur du lever.
Kronisk smärta brukar beskrivas som smärta som varat i minst tre månader eller längre än den förväntade läkningstiden. Den kan vara konstant, återkommande eller komma i skov. Begreppet säger inte i sig vad orsaken är, utan beskriver att smärtan blivit långvarig.
Därför behövs ofta en bred bedömning av både kroppsliga faktorer, funktion, belastning, återhämtning och eventuella medicinska tillstånd. Målet är att förstå vad som kan påverkas och när annan vård behöver kopplas in.
Inte alltid. Ibland finns en pågående vävnadspåverkan, till exempel artros, senskada, nervirritation eller inflammatorisk sjukdom. Men långvarig smärta kan också finnas kvar efter att vävnaden har läkt, eftersom nervsystemet kan ha blivit mer känsligt.
Det gör inte smärtan mindre verklig. Det innebär att behandlingen ofta behöver rikta sig mot funktion, trygg rörelse, belastningstålighet och återhämtning, inte bara mot ett enskilt smärtområde.
Träning kan bidra till bättre funktion, styrka, uthållighet och minskad smärtkänslighet, men den behöver doseras klokt. För hög belastning för tidigt kan ge bakslag, medan för mycket vila kan minska kroppens tolerans. Ofta fungerar gradvis stegring bäst, där man börjar på en nivå kroppen klarar och ökar i små steg.
En fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor med rehabiliteringsfokus kan hjälpa till att anpassa övningar efter smärtbild, mål och reaktion efter aktivitet.
Det beror på smärtans karaktär. Vid tydligt funktionsbortfall, behov av träningsplan och gradvis återgång till aktivitet är fysioterapeut ofta förstahandsval. Vid rygg-, nack- eller ledbesvär där rörlighet och mekanisk funktion verkar centralt kan kiropraktor vara relevant.
Vid muskel- och ledrelaterade besvär med spänningar, belastningsproblem och behov av manuell behandling kombinerat med råd kan naprapat vara aktuellt. Om symtomen tyder på sjukdom, inflammation eller allvarlig nervpåverkan bör vårdcentral eller akutvård prioriteras.
Sök vård om smärtan varar över tid, begränsar vardagen, stör sömnen, gör att du undviker aktivitet eller om egenvård inte hjälper. Kontakta vårdcentral vid allmänsymtom som feber, sjukdomskänsla, oförklarlig viktnedgång eller nattlig smärta som inte lindras.
Sök akut vid plötslig kraftnedsättning, påverkan på blåsa eller tarm, känselbortfall i underlivet, svåra neurologiska symtom, bröstsmärta, andnöd eller misstanke om stroke. Vid livshotande symtom ska du ringa 112.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
