Symptom
Vanliga tecken är smärta vid belastning, stelhet i foten efter vila samt ömhet i tå- eller fotleder.
Vanliga tecken är smärta vid belastning, stelhet i foten efter vila samt ömhet i tå- eller fotleder.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Artros i foten behandlar vi med träning, mobilisering och mjukdelsbehandling, och vid behov fotbäddar som minskar belastningen på leden.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Artros i foten innebär att en eller flera leder i foten har utvecklat förändringar som påverkar smärta, rörlighet och belastning. Ledbrosket, som normalt hjälper ledytorna att glida mot varandra och fördela tryck, kan bli tunnare och mindre jämnt, samtidigt som ledkapsel, ligament, underliggande ben och musklerna som styr foten också kan påverkas. I perioder kan leden bli mer irriterad och svullen, vilket gör att artros bäst beskrivs som en aktiv ledprocess snarare än enkel förslitning.
Eftersom foten har många små leder som samverkar vid gång, balans och frånskjut kan även små förändringar i en led påverka hela steget, särskilt vid ökad gångmängd, skorbyte, ny träningsform eller tidigare fotskada. Symtomen beror mycket på vilken led som är påverkad. En vanlig variant är artros i stortåns grundled, ofta kallad hallux rigidus när stelheten är tydlig, vilket ger ont när stortån böjs uppåt i slutet av steget, till exempel vid rask gång, löpning, uppförsbackar eller mjuksulade skor, och som ibland ger en hård knöl på ledens ovansida. Artros i mellanfoten ger ofta värk på fotryggen eller i fotvalvet som märks tydligare på ojämnt underlag, medan artros i fotleden är mindre vanligt men förekommer särskilt efter tidigare frakturer eller kraftiga stukningar.
Smärtan märks ofta när foten belastas, till exempel vid gång, trappor, uppförsbackar eller när du står länge. Den kan sitta i stortån, mellanfoten eller fotleden beroende på vilken led som är påverkad. Vila brukar ofta minska besvären tillfälligt.
Efter vila kan foten kännas stel, trög och öm under de första stegen. Många upplever att rörligheten blir något bättre när foten kommit igång. Vid artros brukar stelheten oftast lätta inom ungefär en halvtimme.
Den drabbade leden kan vara öm vid tryck från skor, vid rörelse eller när foten belastas. I stortåns grundled kan det kännas mest när tån böjs uppåt i steget. I mellanfoten kan ömheten sitta på fotryggen eller i fotvalvet.
Längre promenader kan bli svårare när smärta, stelhet eller nedsatt frånskjut påverkar steget. Ojämnt underlag, backar och trappor kan provocera mer än plan mark. Vissa börjar omedvetet halta eller korta steget för att avlasta den ömma leden.
Efter mer aktivitet än vanligt kan foten värka, svullna eller kännas varm och irriterad. Reaktionen kan komma senare samma dag eller dagen efter. Besvären går ofta i perioder, där leden ibland tål vardagsbelastning bra och ibland reagerar snabbare.
Symtom vid artros i foten varierar beroende på vilken led som är påverkad och hur foten belastas i vardagen. Vanliga tecken är belastningssmärta, igångsättningsstelhet, ömhet, svullnadskänsla och svårare gång längre sträckor. Besvären kan växla över tid, ofta med lugnare perioder och skov efter ökad belastning.
Artros i foten kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Frakturer, kraftiga stukningar eller upprepade vrickningar kan förändra ledens mekanik och öka risken för artros, särskilt i fotleden. Besvären kan märkas först långt efter skadan.
Vid artros i stortåns grundled kan frånskjutet bli smärtsamt, särskilt i uppförsbackar, vid rask gång eller i skor med mjuk sula. Stelheten kan också göra att du belastar utsidan av foten mer.
Låga eller höga fotvalv, nedsatt rörlighet i fotleden eller ett förändrat gångmönster kan göra att vissa leder får mer tryck än andra. Det kan bidra till irritation och värk i mellanfot, fotrygg eller tåleder.
Mycket stående, tungt arbete, vissa idrotter och snabb ökning av promenader eller träning kan göra en redan känslig led mer irriterad. Övervikt och muskelsvaghet kan också påverka hur mycket belastning fotens leder får.
Artros i foten sitter ofta i stortåleden eller mellanfoten och ger smärta vid belastning, stelhet efter vila och nedsatt rörlighet. Vi börjar med en noggrann undersökning av fot, fotled och gång och utesluter sådant som behöver bedömas av läkare, till exempel gikt eller inflammatorisk ledsjukdom.
Grunden är individuellt anpassad träning för fot och underben tillsammans med kontrollerad mobilisering som förbättrar rörligheten. Spänd muskulatur runt foten behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling, och vid långdragen värk kan medicinsk akupunktur vara ett komplement.
Vid behov tar våra ortopedtekniker fram ortopediska fotbäddar som stödjer fotvalvet och minskar belastningen på leden. Du får råd om skor och aktivitet, och vi följer upp och justerar planen över tid.
Det finns inga egna riktlinjer för artros i foten, men riktlinjer för artros i stort rekommenderar träning, information och anpassad belastning som grund (NICE, 2022). OARSI:s riktlinje för artros i knä, höft och flera leder lyfter fram strukturerad träning och patientutbildning som kärnbehandling (Bannuru et al., 2019), och samma principer använder vi vid artros i foten.
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater kombinerar mobilisering och mjukdelsbehandling med övningar för fot och underben.
Våra fysioterapeuter lägger upp styrke- och rörlighetsträning för foten och ger råd om belastning och skor.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i fotens leder med mobilisering och ger dig övningar att fortsätta med.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Sök hjälp när stelheten och smärtan börjar begränsa din vardag.
Artros i foten känns ofta som smärta och stelhet vid belastning. Många får ont när de går längre, står länge eller tar de första stegen efter vila. Stelheten kan vara tydlig på morgonen men brukar ofta minska när foten kommer igång. Beroende på vilken led som påverkas kan smärtan sitta i stortåns grundled, på fotryggen, i mellanfoten eller runt fotleden. Svullnad, nedsatt rörlighet, ömhet mot skor och ett förändrat gångmönster är också vanligt.
Artros har länge kallats förslitning, men det ordet kan ge en missvisande bild. Leden är inte bara "utsliten", utan genomgår en biologisk förändringsprocess där brosk, ben, ledkapsel, muskler och ibland inflammation kan vara inblandade. Det är viktigt eftersom det betyder att leden ofta kan påverkas positivt med rätt belastning, träning och anpassning. Målet är sällan att få leden att bli som ny, utan att förbättra funktion, minska irritation och göra vardagen mer hanterbar.
Ja, många med artros i foten mår bra av anpassad träning, men doseringen är viktig. Leden behöver rörelse och belastning för att bibehålla funktion, men för mycket för snabbt kan ge ökad smärta och svullnad. Ofta börjar man med rörlighet, tåhävningar på lagom nivå, balans och styrka för fot, vad och höft. En tumregel är att besvär som ökar kraftigt eller sitter i länge efteråt kan betyda att träningen behöver justeras. Vid osäkerhet kan en terapeut hjälpa dig hitta rätt nivå.
Det finns ingen sko som passar alla, men många upplever att stabila skor med bra passform och dämpning underlättar. Vid stortåartros kan en styvare sula eller rullsula minska behovet av att böja stortån i frånskjutet. Vid mellanfotsbesvär kan tryckfördelning och stöd vara viktigare. Skor som klämmer över knölar eller ömma leder kan förvärra besvär. I vissa fall kan inlägg eller sulor vara aktuella, men de bör väljas utifrån funktion och symtom snarare än som standardlösning.
Röntgen kan visa artrosförändringar, men behövs inte alltid som första steg vid typiska och hanterbara besvär. Det finns dessutom inte alltid ett tydligt samband mellan röntgenbild och smärta. Vissa har tydliga förändringar men lite besvär, medan andra har ont trots mindre synliga förändringar. En klinisk undersökning av symtom, rörlighet, belastning och funktion är därför viktig. Röntgen eller annan medicinsk utredning kan vara relevant vid trauma, snabbt försämrade besvär, oklar diagnos eller inför eventuell ortopedisk bedömning.
Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
