Symptom
Vanliga tecken är knävärk vid belastning, stelhet efter vila samt svårt att komma igång.

Vanliga tecken är knävärk vid belastning, stelhet efter vila samt svårt att komma igång.
Besvären kan hänga ihop med belastning, träningsmängd, teknik, styrka, rörlighet, tidigare skada eller hur fot, knä, höft och bål samverkar.
Knäartros behandlar vi effektivt med träning som stärker musklerna runt knät, kompletterad med manuell behandling och akupunktur.
Sök vård vid kraftig svullnad, felställning, trauma, feber, domningar eller om du inte kan belasta.
Artros i knät, även kallat gonartros, är ett ledtillstånd där brosket och andra vävnader i knäleden förändras över tid. Ledbrosket kan bli tunnare och ojämnare, ledens stödjande vävnader kan bli irriterade, och ledvätskan kan påverkas. Det kan ge smärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörlighet. Artros utvecklas vanligtvis gradvis och kan ha bättre och sämre perioder.
Det är viktigt att veta att röntgenfynd inte alltid motsvarar hur ont du har. En del har tydliga förändringar men relativt lite smärta, medan andra har stora besvär trots måttliga bildfynd. Smärtan påverkas av belastningsnivå, muskelstyrka, sömn, stress och trygghet i rörelse. Anpassad träning, belastningsstyrning och rätt information är ofta centrala delar i att hantera artros i knät.
Smärta i eller runt knäleden som märks vid gång, trappgång, uppresning från stol, löpning eller annan belastning. Smärtan kan kännas som en djup värk.
Knät känns stelt och trögt att komma igång med efter att du suttit stilla en stund, eller på morgonen vid uppstigning. Stelheten brukar ofta lättas av rörelse.
De första stegen efter vila kan vara de svåraste. En del upplever att knät måste värmas upp innan gång och rörelser fungerar normalt.
Trappgång, särskilt nedför, belastar leden på ett sätt som ofta provocerar smärtan mer än normal promenad. Även uppresning från en låg stol kan utlösa eller förvärra besvären.
Knät kan kännas svullet, varmt eller ömt efter aktivitet. Knaster, knak eller skrapkänsla vid böjning och sträckning är vanligt och är i sig inte farliga.
Artros i knät är vanligt och kan ge smärta, stelhet, svullnad, knaster och nedsatt funktion. Besvären beror inte bara på broskförändringar, utan även på muskler, ledkapsel, belastning och hur knät används. Anpassad träning, gradvis ökad aktivitet och genomtänkt belastningsstyrning är ofta centrala delar av behandlingen.
Artros i knät kan påverkas av flera faktorer samtidigt. Därför utgår Limbra från symtom, funktion, belastning och vardag i bedömningen.
Med stigande ålder minskar broskens förmåga att reparera sig själv, och förändringar i ledbrosk, benvävnad och ledhinna tilltar gradvis. Detta gör knät mer känsligt för belastning och irritation.
Korsbandsruptur, meniskskada eller ledbandsskador ökar risken för artros i samma led på lång sikt, troligen på grund av förändrad belastningsfördelning och biomekanik.
Svag muskulatur kring knät – framför allt framsida lår, baksida lår och sätesmusklerna – gör att leden utsätts för mer ogynnsam belastning. Nedsatt proprioception och rörelsekontroll bidrar till ökad ledprovokation.
Tungt fysiskt arbete med upprepade knäbelastningar, hög kroppsvikt och felställningar i knät bidrar till ökad kompression och slitage. Ärftlighet spelar också in.
Vid knäartros förändras brosket och vävnaderna runt leden gradvis, och det ger ofta smärta vid belastning, stelhet efter vila och besvär i trappor. Vi börjar med en noggrann undersökning av knä, höft och fot och tittar på hur du belastar benet. Pekar något mot en annan orsak, till exempel en inflammatorisk ledsjukdom, hänvisar vi dig till läkare.
Grunden är individuellt anpassad träning – stark muskulatur runt knät avlastar leden och minskar smärtan. Runt träningen använder vi manuell terapi med mobilisering av knä och närliggande leder, och spänd muskulatur behandlar vi med mjukdelsbehandling, triggerpunktsbehandling och dry needling. Medicinsk akupunktur kan dämpa värken, och kinesiotejp kan ge stöd vid aktivitet.
Om belastningen från foten behöver förändras kan våra ortopedtekniker ta fram ortopediska fotbäddar. Du får ett träningsprogram för hemmabruk och råd om hur du doserar promenader och annan aktivitet, och vi följer upp och stegrar träningen efter hur knät svarar.
Träning minskar smärtan och förbättrar funktionen vid knäartros (Fransen et al., 2015), och internationella riktlinjer rekommenderar träning och patientutbildning som grundbehandling (Bannuru et al., 2019; NICE, 2022). Den amerikanska reumatologiska riktlinjen rekommenderar träning starkt och ger även ett villkorat stöd för akupunktur och kinesiotejp vid knäartros (Kolasinski et al., 2020). I en stor metaanalys hade akupunktur bättre effekt än både skenbehandling och ingen behandling vid långvarig smärta, bland annat vid artros (Vickers et al., 2018).
Läs om våra professioner och hitta en terapeut på din ort.
Våra naprapater kombinerar mobilisering och mjukdelsbehandling med träning som stärker musklerna runt knät.
Våra fysioterapeuter lägger upp styrke- och funktionsträning för knät och stegrar den i takt med hur leden svarar.
Våra kiropraktorer förbättrar rörligheten i knä, höft och fot med mobilisering och ger dig övningar att fortsätta med.
Hitta Kiropraktor nära dig
Hitta kiropraktor på fler orterLetar du efter en annan ort?
Hitta din klinikUtbudet av professioner varierar mellan kliniker. Se priser per klinik
Ta kontakt när knäartrosen börjar begränsa det du vill göra.
Artros i knät känns ofta som en djup värk eller belastningssmärta i eller runt knäleden. Många blir stela efter vila och får ont vid trappor, uppresningar, längre promenader eller knäböj. Knät kan också kännas svullet, varmt, knastrigt eller mindre rörligt. Symtomen kommer ofta gradvis och kan variera i perioder. Vissa dagar fungerar knät ganska bra, medan andra dagar präglas av mer värk och stelhet.
Knaster, knak eller skrapljud kan förekomma vid artros, men ljud från knät är vanliga även hos personer utan allvarliga besvär. Ljuden i sig är inte farliga och betyder inte automatiskt att leden skadas. Det som är mer relevant är om knastret samtidigt följs av smärta, svullnad, nedsatt rörlighet eller sämre funktion. Om du är osäker kan en terapeut undersöka hur knät belastas och rör sig.
Rätt doserad träning brukar inte förvärra artros och är ofta en viktig del av behandlingen. Knäleden mår vanligtvis bättre av regelbunden, anpassad rörelse än av långvarig inaktivitet. Däremot kan för snabb ökning av belastning ge mer smärta och svullnad. En bra riktlinje är att börja på en nivå som knät tolererar och öka gradvis. Hos Limbra kan våra terapeuter hjälpa dig hitta en trygg startnivå och progression.
Bra övningar beror på din nivå, men ofta ingår styrka för framsida lår, baksida lår, säte och höft, samt balans och rörlighet. Exempel kan vara sittande knästräck, kontrollerade uppresningar från stol, lätta benpressvarianter, höftlyft, sidogång med band och korta knäböj inom tolererad rörelse. Kondition som cykling eller vattenträning kan också fungera bra. Övningarna bör anpassas om knät svullnar eller blir mer smärtsamt i flera dagar.
Femoropatellär artros betyder artros i leden mellan knäskålen och lårbenet. Den ger ofta smärta framtill i knät och märks vid aktiviteter där knät är böjt under belastning, till exempel trappgång, särskilt nedför, uppresning från stol, huksittande eller knäböj. Det kan också knastra kring knäskålen. Behandlingen liknar annan knäartros men lägger ofta extra fokus på lårmuskelns styrka, höftkontroll och dosering av böjda knäpositioner.
Den här artikeln är faktagranskad och kvalitetssäkrad av en av våra terapeuter för att säkerställa att innehållet är aktuellt, korrekt och i linje med gällande kunskap.
Skriven och faktagranskad av

Källorna har valts med omsorg och bygger på erkänd forskning och tillförlitliga hälsokällor.
iVi uppdaterar källorna löpande för att säkerställa att informationen är aktuell.
För att ge bästa möjliga upplevelse använder vi tekniker som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. Genom att samtycka till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Att inte samtycka eller återkalla samtycke kan påverka vissa funktioner negativt.